– Bor du på landet ska du fan ha höns, säger högstadieläraren Anita Blikowska Elonen på Värmdö med glimten i ögat. 

Hennes passion är tydlig redan vid staketet. Där varnar en skylt inte för hunden, utan för fjäderfän.

– Höns är mysigt, ger hemkänsla. Och så äggen, äggen, äggen.

Hon får något sjungande i rösten. Sedan återvänder bisterheten. Det nya lagliga kravet att registrera alla höns suger glädjen ur hennes hobby. Hon ser framför sig att många kommer att sluta.

– Man ser industrigårdar med fruktansvärt misskötta djur på Uppdrag Granskning. Myndigheterna kan inte ens hålla koll på det. Och nu vill de ge sig på Agda, sjuttiofem, med ett par höns i trädgården. Det känns inte seriöst.

Idag, den 21:a april, träder EU:s nya djurhälsoförordning i kraft. Målet är att förbättra djurhälsa och smittskydd bland annat med hjälp av ökad översikt. Somliga välkomnar reformen, då den anländer mitt i Sveriges värsta någonsin uppmätta epidemi av fågelinfluensa. Men lagen väcker också kritik från dem som menar att den är inskränkande och ineffektiv.

Läs även: Brinkemo: De klankriminella bygger imperier via blodsband

Het fråga på sociala medier

Bland svenska hobbyhönsägare har frågan gått het ett tag. Då Bulletin lyfter den på olika hönsforum på Facebook kommer reaktionerna snabbt. Somliga drar liknelser med Nordkorea och DDR. Andra är mer sansade i sin kritik. De misstänker att det kommer att leda till avgifter och tvivlar på att myndigheterna kommer att förvalta det väl.

”Har haft fåren registrerade länge,” skrev en person. ”Inte sjutton har jag fått någon information om hitflyttad varg till exempel.”

Allt fler jobbar med administration (inte praktiskt arbete) och därför kanske inte inser att det inte går att hantera allt utifrån ett fyrkantigt regelverk.

En annan tycker att om hon ska kontrolleras, som inte säljer ägg eller djur, så verkar det mer som ”överförmynderi.”

Tonen är mer filosofisk från en tredje, som misstänker att byråkrater vill ge sig själva mer jobb: ”En fundering jag har är att allt fler jobbar med administration (inte praktiskt arbete) och därför kanske inte inser att det inte går att hantera allt utifrån ett fyrkantigt regelverk.”

I ett Facebook-forum där Bulletin lade upp sin fråga tog det bara en timme innan administratören stängde ner diskussionen. För det finns också positiva röster. De som anser att det är på tiden att även höns registreras, och som hoppas på mer stöd mot smitta från myndigheterna. Många av dem är motiverade av den pågående fågelinfluensaepidemin. 

Läs även: Miljöböter för Cementa på vägen mot klimatmål

Värsta epidemin av fågelinfluensa någonsin

Sedan nyår har 62 smittade vildfåglar påträffats i landet. Det är lika mycket som de föregående fyra åren tillsammans. Och andelen sjuka bland dem som testats i år är nästan sju gånger högre. Framförallt rör det sig om vattenlevande fåglar, bland annat svanar. Dessa har i sin tur spridit sjukdomen till 22 tamfågelanläggningar, där över två miljoner djur nu avlivats. Två av anläggningarna producerar föräldradjur för slaktkycklingar, vilket i sin tur har påverkat näringskedjan under dem.

Ur ett smittskyddsperspektiv är det övervägande fördelar med att hålla kontroll på var det finns fjäderfä i Sverige. 

Hobbyhöns har också drabbats. Deras inverkan på smittspridningen bedöms vara låg, då fåglarna oftast inte kommer i kontakt med andra flockar. Men Malin Grant, epidemiolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, säger att det ändå är viktigt att hålla koll på alla möjliga smittovägar. 

– Ur ett smittskyddsperspektiv är det övervägande fördelar med att hålla kontroll på var det finns fjäderfä i Sverige. 

Frågan är däremot vilket perspektiv man väljer. Smittskydd blir naturligt nog alltmer på tapeten. Klimat är ett annat växande fokus för EU. Den 21:a april presenterade medlemsländerna sina gemensamma klimatmål till 2030. För att nå dit kommer jordbruket, vilket står för mer än tio procent av unionens utsläpp av växthusgaser, att spela en stor roll. 

Detta omfattas inom EU:s ambitiösa nya jordbruksstrategi ”jord-till-bord”. Genom att göra maten och dess råvaror mer spårbara ska man bland annat uppnå mål om minskat klimatavtryck. Men ökad spårbarhet innebär också ökad kontroll, vilket är en administrativ omställning som är lättare för stora producenter att axla. 

Läs även: Nya gröna EU-krav oroar näringslivet

”Staten väljer alltid att gynna det storskaliga”

Även här förbiser ekvationen småproducenter. Sören Höjgård, docent i hälsoekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet, säger att ingen räknat på risken att fler skulle lägga ner sin verksamhet på grund av den ökade bördan.

– Därmed har onyttan av färre producenter inte heller vägts mot nyttan av högre spårbarhet.

För Jonas Wangsten, ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare, är utvecklingen ännu ett steg i samma gamla riktning.

– Staten väljer alltid att gynna det storskaliga, oavsett djurslag eller odling. 

Vikten att investera i småskaligt jordbruk för att nå matsäkerhet och biologisk mångfald är något som bland annat lyfts av FN. Jonas Wangsten poängterar även hälsoaspekten.

– Storskalig djurhållning är en extremt mycket större risk för smitta än hobbyhöns.

Han menar dessutom att frivilliga program redan har visat sig effektiva. 

– Vi behöver inte mer byråkratisk kontroll. Vi behöver istället många fler livsmedelsproducerande människor som ger mångfald och gynnar lokalsamhället.

Läs även: Gettofieringen fortsätter i Malmö

Hönsen bakom galler

En tupp gal.

– Hörde du det där, frågar Anita Blikowska Elonen.

– Det där är grannens. Mina är inte bara mindre, de låter mindre också.

Anita håller ett tjugotal dvärgkochin, en kortväxt ras med dun ända ner till klorna. Som små fjäderbollar, säger hon kärleksfullt. Vanligtvis finansierar hon sin hobby med avel och försäljning. Det finns de som till och med hyr in höns över sommaren. Men så länge epidemin härjar får inga höns flyttas, inte ens gå fria utomhus. 

– Jag försöker hålla mig uppdaterad med smittoläget och följa rekommendationerna. 

Nu har hon och andra hönsägare till den första oktober att registrera sina fjäderfän. De som inte gör det hotas med vite, men exakt hur kontrollerna ska gå till kan inte Jordbruksverket svara på. 

Anita skulle gärna få smittoinformation skickad till sig, men för det behövs inget register menar hon.

– Det hade räckt att sätta upp en maillista. 

– Men den nya EU-lagen är ju bindande för alla medlemsstater.

– Har regeringen ingen stake eller? Jag tänker på Braveheart, filmen med Mel Gibson. Vi måste ju värna om vår frihet!

TEXT: Per Liljas