Sedan några veckor tillbaka rekommenderas att barn från tolv år ska vaccinera sig mot covid-19. Samtidigt finns ett organiserat vaccinmotstånd och på nätet sprids beskrivningar av hur barn skadats av vaccinerna.

Men utsagorna går inte att belägga och i den statistik som Läkemedelsverket för över biverkningar av vaccinerna finns inget stöd för att barn skulle drabbas oftare eller av mer allvarliga biverkningar än vuxna.

Läs även: Benjamin Kalischer Wellander: Tegnell missade forskningsförslag om munskydd – verkar inte ha läst mailet

– Det är inte den bilden vi sett. Det handlar om enstaka fall där barn rapporteras ha drabbats av allvarliga biverkningar, säger Karin Vengemyr, gruppchef på enheten för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket.

Kopplingen inte bestämd

Hittills har drygt 170 000 barn mellan 12 och 15 år fått minst en dos vaccin. Antalet misstänkta biverkningar som rapporterats in är 131. Mest är det feber, huvudvärk, trötthet, illamående och frossa som anmäls.

Fem misstänkta biverkningar har klassats som allvarliga. Det handlar exempelvis om illamående och buksmärta. Hur allvarliga tillstånd det egentligen handlat om är svårt att säga.

– Allvarlighetsgraden styrs av vad biverkningen har lett till, exempelvis sjukhusinläggning, säger Karin Vengemyr.

Men många rapporter kommer också från patienter och då är det patienten själv som bedömt att den misstänkta biverkningen är allvarlig, berättar hon. Den bedömningen kan Läkemedelsverket inte ändra i efterhand, även om man skulle tycka att det var motiverat.

Kopplingen till vaccinet är heller inte fastställd i dessa fall. Karin Vengemyr understryker att enskilda rapporter i de flesta fall inte kan svara på om det finns ett eventuellt samband. Då måste man titta på större datamängder och även data från andra länder, vilket också görs kontinuerligt.

”Inget anmärkningsvärt”

Inte heller i internationella studier har man noterat några varningstecken för vaccinet, enligt Läkemedelsverket.

– Det är testat och godkänt i kliniska prövningar, och där har man inte sett något annat anmärkningsvärt innan godkännandet än vad vi ser i dag, säger Karin Vengemyr.

TT: Det är ett vaccin som inte använts så lång tid. Kan det finnas risker på längre sikt som man inte upptäckt ännu?

– Det finns ingenting som talar för att det ska ge den typen av långvariga biverkningar i dagsläget. Men det är något som vi fortsätter att följa regelbundet.

Även statsepidemiolog Anders Tegnell understryker att det hittills inte finns några tecken på att det kommer några sena biverkningar.

– De som har beskrivits, både de allvarligare som hjärtsäcksinflammation och hjärtmuskelinflammation, och de lindriga, har ju kommit väldigt snabbt, efter en till två veckor max, säger Anders Tegnell.

”Pandemrix var undantaget”

När det gällde svininfluensavaccineringen dröjde rapporterna om narkolepsi flera månader. Men enligt Anders Tegnell var det en avvikelse.

– När det gäller vacciner i allmänhet så är det extremt sällsynt. Där är ju narkolepsin efter Pandemrix undantaget, men även där kom de allra flesta fallen tidigt. Det beror också delvis på att just narkolepsi är extremt svårt att diagnosticera. När det gäller vacciner i övrigt finns egentligen inte sena biverkningar, de kommer när man vaccinerar eller väldigt snart efteråt.

TT: Kan ni då garantera att allvarligare biverkningarna inte finns?

– Man kan aldrig garantera någonting utan man kan bara tala om vad vi vet i dag. Och vad vi vet i dag om vacciner är att sena biverkningar är extremt ovanligt, säger Tegnell.

Färre rapporter totalt

I den vuxna gruppen fortsätter antalet rapporter om misstänkta biverkningar för vaccinerna mot covid-19 att minska. I oktober kom det in strax över 5 000 rapporter, vilket kan jämföras med 10–11 000 under de månader i våras då antalet var som högst.

Cirka 1 000 av oktoberrapporterna bedömdes som allvarliga. Antalet allvarliga rapporter är till stor del oförändrat mot tidigare, enligt Läkemedelsverket.

Läs även: Per Gudmundson: 15 000 döda – men folkhälsonationalismen lever