I den mänskliga historien har de värsta pandemierna alltid inträffat när klimatet varit dåligt, helt enkelt när det varit kallt. Det är inte svårt att förstå varför. Kalla epoker drabbar livsmedelsproduktionen, mindre mat resulterar i svält, svält mattar ut människokroppen och stressade kroppar är mycket mer mottagliga för sjukdomar, på grund av försvagat immunförsvar. Låt oss ta en titt på några av de mest kända klimatrelaterade pandemierna:
- Justinianska pesten härjade i östra Medelhavsområdet på 540-talet. Den bröt ut under köldperioden 535–45,som orsakade svält och återkommande pestutbrott.
- Digerdöden blossade upp i Europa efter de extremt kalla och blöta åren under den ”Stora svälten” 1315–17,och fortsatt kallt och uselt väder under den begynnande Lilla istiden. Den anses numera i forskningen ha orsakats av klimatförändringar.
- Spanska sjukan härjade i Västeuropa 1918 och anses primärt vara orsakad av en sexårig klimatanomali med kalla och blöta vintrar.
Läs även: DEBATT: Satsa på seriös energipolitik – inte kamp mot inbillad klimatkris
Historiskt har inga pandemier någonsin orsakats av global uppvärmning, utan tvärtom av ett kallare klimat. Men är det möjligt att nuvarande globala uppvärmning i sig kan ge upphov till nya pandemier? Den frågan har ett forskarlag ställt sig i en nyligen publicerad studie i Nature. Studien har blivit mycket uppmärksammad i internationella medier, och i Sverige har bland annat DN haft en stor artikel om den.
Forskarnas hypotes är att rader av vilda djurarter kommer att flytta sina utbredningsområden till följd av prognosticerad, fortsatt uppvärmning. Särskilt utsatta kommer tropikerna att vara, eftersom den globala uppvärmningen påstås bli som störst där. Man har räknat ut att djuren då kommer att migrera närmare områden där det bor mycket människor. Främst gäller detta länderna runt ekvatorn.
När vilda djur och människor kommer närmare varandra ökar risken för att virus hoppar mellan arterna och därmed muterar, ungefär som med coronaviruset och fladdermöss/myrkottar. Detta skulle kunna leda till många framtida pandemier. Förutsättningarna för virushoppning är som störst i tropikerna, särskilt i Sydostasien och Centralafrika.
Man förutspår att djurarter kommer att aggregeras i hotspots av biologisk mångfald och i områden med hög befolkningstäthet i tropikerna. Detta beräknas öka artöverskridande överföringar av virus uppskattningsvis 4 000 gånger fram till 2070. Några av dessa kan komma att utvecklas till pandemier – klimatpandemier.
Det är inte konstigt att massmedia gillar den här studien, det är två flugor i en alarmistisk smäll: skrämmas med både klimatförändring och nya pandemier på samma gång.
Studien bygger helt på olika klimatmodeller från IPCC som förutspår en stor uppvärmning i just tropikerna fram till 2070. Men hur trovärdig är den spådomen?
Det är lätt att vara meteorolog i ett tropiskt land, vädret är ofta detsamma i långa perioder. Temperaturerna är jämna och stabila. Värmeböljor med extrema temperaturer förekommer inte, sådana fenomen hör till de subtropiska klimatzonerna (som nyligen i norra Indien).
Den globala uppvärmningen märks också mindre än på andra håll: temperaturen har de facto ökat i en långsammare takt i tropikerna. Detta är tvärt emot vad klimatmodellerna förutspår: de säger att uppvärmningen över tropikerna ska vara bland de snabbaste, globalt sett.
Läs även: Oxenstierna: IPCC:s alarmistiska manipulationer om klimatet
Klimatmodeller är kända för att ge grava prognosfel, särskilt i atmosfären över tropikerna. Se figur nedan, den tjocka gröna linjen är faktiska observationer, linjen med gula ploppar är medelvärde för alla IPCC-modellerna, och spagettihärvan av linjer är de olika modellernas prognoser. Figuren är baserad på att man kör modellerna med start i 1970-talet och jämför med faktiska observationer. (Man har använt ett av IPCC:s ”snällare” scenarier, SSP2.45 för tiden efter 2014.)
Det framgår tydligt att modellerna ger prognoser på temperaturökning som är långt högre än vad vi faktiskt observerar. Jag blev därför fundersam när jag läste följande kommentar av den ledande forskaren:
At every step our simulations have taken us by surprise. /…/ the models always lead us to these conclusions. It’s a really stunning example of just how well we can, actually, predict the future if we try.
Man litar blint på vad modellerna räknar fram, men missar att det tropiska klimatet är bland de mest stabila vi har på Jorden. Det förefaller vara termostatreglerat på grund av daglig stark konvektion (termik och åskvädersceller). Detta är fenomen som modellerna av ett flertal skäl aldrig kunnat hantera.
Generellt sett blir det mesta bättre här i världen, så även vår hälsa. Med nuvarande mild uppvärmning och koldioxidberikad atmosfär är livsmedelsproduktionen tillräcklig, människors hälsa och immunitet är hög. Infektionssjukdomar är i de flesta fall inte avgörande när det gäller livslängd och livskvalitet.
I den mån motståndskraften är nedsatt, beror det ofta på välfärdssjukdomar – se till exempel på hur Covidpandemin slog hårt mot rika länder i västvärlden, medan fattiga länder i Afrika inte drabbats nämnvärt.
Läs även: Oxenstierna: Miljöbalken görs om till klimatpolitiskt vapen
Jag sätter därför ingen större tilltro till forskning som vill skrämma oss med en mångfald nya pandemier, baserat på bevisligen felriggade klimatmodeller. Kanske borde denna forskning rätteligen betecknas som science fiction?