En våldsutveckling som redan toppar i antal skjutningar bland EU-länderna verkar de senaste dagarna ha fått ytterligare kraft. Nyligen skedde fyra skjutningar på fyra olika platser samma natt i Stockholmsområdet. Ännu vet polisen inte om det finns något samband mellan skjutningarna. Enligt polischefen Fredrik Gårdare, som har arbetat med gängkriminalitet i närmare 30 år, ser vi en våldsutveckling som vi aldrig tidigare har sett.

– Vi har haft ett akut läge under flera år. Vi har arbetat med utredningar av skjutningar, mord och mordförsök i en omfattning som vi aldrig har haft tidigare, säger han.

Väldigt låg uppklarning

Han menar att det har gått alldeles för långt och lett till en utveckling där polisen inte längre mäktar med att komma ikapp.

– Vi har ramlat över en kant nu där vi inte räcker till längre. Det beror på faktorer som att vi har låtit detta utvecklas över 20 år, att svensk kriminell miljö alltid har haft gott om skjutvapen, att det har normaliserats att använda vapnen i konflikter, att vi har en väldigt låg uppklarning av mord och mordförsök.

Det ökade antalet ouppklarade grova våldsbrott och mord har lett till att de unga gängkriminella har stärkt sina positioner ytterligare.

– De yngre pojkarna har klarat sig från att åka dit, och därmed har det blivit en smittoeffekt. Dels känner de sig starkare och får energi till nya våldsbrott, dels sprids det till övriga i gänget och nätverket. Man kan utföra dåden tämligen riskfritt, säger Fredrik Gårdare.

Värst i hela Europa

Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade i maj i år en rapport som jämförde utvecklingen av dödligt skjutvapenvåld i Sverige med övriga Europa. Sverige ligger enligt rapporten i topp i hela Europa när det gäller dödsskjutningar – och ökningstakten har varit den allra högsta. På 20 år har antalet dödsskjutningar halverats i Europa. Men i Sverige har de fördubblats. Rapporten konstaterar också att fyra av fem av dödsskjutningarna sker i kriminella miljöer.

Fredrik Gårdare är bekymrad över den ansamling av skjutningar som har skett de senaste dagarna, men han menar att det inte är helt ovanligt att det sker plötsliga toppar i skottstatistiken.

– Våldsutvecklingen eskalerar lätt vid skjutningar. Det var inte länge sedan vi hade en liknande situation. Det kanske inte har förekommit så många under en och samma natt, men under en vecka har vi varit uppe i en tio, tolv skjutningar då och då, säger han.

Ett spänt läge kan utlösa flera konflikter

Det kan handla om att ett läge har varit spänt under en längre tid och att en utlösande händelse bidrar till en form av dominoeffekt, menar han.

– Det hänger samman med en rad faktorer, bland annat antalet pågående konflikter. Är det spänt läge så ligger det närmare till hands att det utlöses konflikter. Den kaosartade miljö som dessa människor lever i blir extra kaosartad när det skjuts. Ingen vet vad som händer och alla är på helspänn, säger han.

Anledningen till den låga uppklarningsfrekvensen av mord och mordförsök beror på en ökande resursbrist, menar han.

– Förut hade vi gott om tid att utreda djupare och längre. Vi hade duktiga utredare på 1990-talet och hade en uppklarning på runt 80 procent i gängmiljöer. Där har vi tappat helt enkelt. Det har varit övermäktigt för de duktiga mordutredare vi har. Vi har slitit på dem väldigt länge, säger Fredrik Gårdare.

Ständig tillströmning av fall

Därutöver menar han att Polisen inte har hunnit lägga ner den tid de gjort tidigare på grund av en stadig tillströmning av nya fall.

– Det kommer hela tiden nya mord, mordförsök och sprängningar att prioritera mellan. Att få ihop ett helt utredningsteam till varje grovt våldsbrott går inte i dag, för vi räcker inte till. Tidigare kunde vi det, men vi har fallit över kanten, säger han.

Han har sett en ökad brutalisering där allt fler och allt yngre personer blir alltmer känslokalla.

– De är mer förhärdade och ”duktiga” på att genomföra brotten. Det är väldigt många personer inblandade. De har byggt ett våldskapital runt sig som gör att vittnen och drabbade inte vågar berätta för polisen eller vittna i domstol, säger Fredrik Gårdare.

Han ser också en utveckling där gängen får kraft av den ökade mediebevakningen, samt där bland annat rapartister gör reklam för sin verksamhet genom den plattform de har.

Gängen uppmuntras av rapporteringen

– Det är oerhört viktigt att medierna rapporterar sakligt och djuplodande om dessa frågor. Men man ska komma ihåg att varje gång gängens namn figurerar i media växer deras anseende och därmed deras våldskapital. Vi ser också ett nytt fenomen där bland annat rapartister lätt får ut sitt budskap till både allmänheten och till konkurrerande gäng, något som riskerar att öka problematiken ytterligare, säger han.

Han ser också hur allt fler områden i Sverige, som tidigare inte har förknippats med våldsutveckling, nu har drabbats.

– Det är många fler områden om vi jämför med nittiotalet och en bra bit in på 00-talet. Då hade vi Rinkeby, Tensta, Fittja, Alby, Rosengård, Angered. I dagsläget har vi områden som inte på något sätt har haft den uppmärksamheten, som Kristianstad och Linköping där vi har ett synnerligen allvarligt läge just nu, säger Fredrik Gårdare.

Hur ser du på framtiden vad gäller bekämpandet av våldsutvecklingen? För oss som följer nyhetsutvecklingen, Brå-statistiken och gör intervjuer med poliser kan det kännas hopplöst.

– Det är inte helt hopplöst. Men det är det som är problemet– att alltfler upplever det som hopplöst. Då undviker man att ge sig in i det och backar undan. Vi som har gjort insatserna under många år ser att det inte är hopplöst – men det är jävligt svårt. Det kräver att det är många aktörer, inte bara polisen, som börjar jobba och inte bara snackar om det.

Läs även: Löfven skulle knäcka gängen – dödsskjutningarna ökade mest i Europa.

Läs även: Springare: Vi behöver en ny polisutbildning

Läs även: Dahlman: Mest snickesnack från regeringen om att knäcka gängen

Mejla tips till reportern Henrik Sjögren (henrik@bulletin.nu). Du har grundlagsskyddad rätt att vara anonym.