Facebook noscript imagePoljarevius: Bedrägerier är ”motorn i de kriminellas ekonomi”
Hoppa till innehållet

Poljarevius: Bedrägerier är ”motorn i de kriminellas ekonomi”

Jale Poljarevius. Foto: Jessica Gow/TT.
Jale Poljarevius. Foto: Jessica Gow/TT.

Bedrägerier är motorn i gängens ekonomi och välfärdsbedrägerier omsätter miljarder. Det säger Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt, i en intervju med Bulletin. – Det är betydligt större än narkotika, säger han.

Välfärdsbedrägerier utgör en central del av den kriminella ekonomin i Sverige. Enligt polisen handlar det om pengar i miljardklassen som tillförs kriminella strukturer och samtidigt orsakar enorma skador på välfärdssystemet.

– Bedrägeriverksamheten och den kriminella ekonomin, det är ju liksom själva motorn i de kriminellas ekonomi, säger Jale Poljarevius, till Bulletin.

Han uppger att bedrägerier och penningtvätt står för betydligt större intäkter än vad många tror, och att narkotikahandel inte är den dominerande inkomsten.

– Det är ju betydligt större än till exempel det som man i vanliga fall tror sig vara den absolut största delen, narkotika. Det är det inte, utan bedrägerier, penningtvätt framför allt, de utgör ju extremt stor del, säger han.

Friska utger sig för att vara sjuka

Ett återkommande område är assistansverksamhet. Enligt Poljarevius rör det sig om allt från falska tidrapporter till personer som utger sig för att ha funktionsnedsättningar de inte har.

– Det finns exempel på där individer överhuvudtaget inte ens har den här funktionsnedsättningen. De är fullt friska. Men man utger sig för att vara en sådan, säger han.

Polisen har haft ärenden där personal rapporterat arbetstid samtidigt som de varit på helt andra platser. I ett fall förlöste en anställd barn samtidigt som tidrapporten visade att hon arbetade med sitt uppdrag.

– Hon har varit gravid och fött ett barn. Men det står i tidrapporteringen att hon är där och jobbar. Men i själva verket föder hon barn, säger Poljarevius.

Läkare skriver intyg på friska patienter

Bedrägerierna är ofta avancerade och kräver en central möjliggörare. Poljarevius pekar särskilt på läkare som skriver ut falska vårdintyg.

– Vem är det som skriver ut ett vårdintyg, ett läkarintyg, på att det är en fullt frisk individ, är totalt paralyserad och är i behov av vård dygnet runt, 365 dagar om året? säger han.

Han beskriver hur spaningen avslöjar motsägelserna.

– Spaningen går ut så ser man då individen, handlar, shoppar, kör bil, kanske utövar någon form av fysisk aktivitet och så vidare. Kameran som filmar ser detta medan när man gör själva inspektionen, då ligger man och då är man som en skådespelare och påvisar tecken på att man är helt paralyserad, säger Poljarevius och fortsätter:

– En läkare som gör en pass noggrann läkarundersökning, inte kan skilja på en fullt frisk person och en människa som är totalt paralyserad. Då blir jag ju lite förvånad.

Han understryker att Försäkringskassan kan vilseledas eftersom de inte är utbildade läkare, men att en läkare borde kunna upptäcka skillnaden.

Kriminella infiltrerar kommuner

Polisen ser också exempel på hur kriminella infiltrerar kommuner genom att söka sig till ledande tjänster. Det gör det enklare att påverka vilka företag som väljs vid upphandlingar av assistanstjänster.

– Om man väl kommit in där, då blir det ju enklare sen med till exempel att fatta beslut om vilket bolag väljer man vid en upphandling och sådana saker, säger Poljarevius.

Han beskriver det som avancerade system där kriminella besätter centralt viktiga roller. I vissa fall använder hela familjer och klaner välfärdssystemet.

– Kommunerna, de är nyckelspelare. Det är en otroligt viktig komponent när det gäller att både försvara men också täppa till sårbarheterna i välfärdssystemen, säger han.

Vita pengar går till brottslighet

Pengarna från bedrägerierna är ofta redan så kallade vita pengar eftersom assistansbolagen fått betalt på ett legitimt sätt. Det gör dem lätta att använda direkt.

– De är ju redan vita. Och då vill man inte göra någonting, säger Poljarevius.

Medlen kan därefter användas till att köpa narkotika och vapen, eller investeras i fastigheter, värdepapper och annan legitim verksamhet.

I ett fall som Upsala Nya Tidning rapporterat om avslöjade telefonavlyssning hur familjemedlemmar diskuterade välfärdsbedrägerier. När en familjemedlem frågade om det verkligen var rätt att göra så fick personen svaret att köra på.

– Det här är bara att köra. Det är bara att utnyttja det till max, säger Poljarevius om vad som sades i samtalet.

Avvikelser kan leda till stora åtal

För att stoppa bedrägerierna krävs enligt Poljarevius tidig upptäckt och bättre informationsutbyte mellan myndigheter.

– Om vi inte vet vad som sker, då kan vi inte stoppa det. För då pågår det i det dolda, säger han.

Han pekar på att små avvikelser kan vara början på större upptäckter. När tidrapporter inte stämmer eller kunder inte får den vård de behöver måste det rapporteras.

– En sådan här liten grej kan ju börja med en liten gnista som gör att man börjar nysta i det här, tittar vidare och sen hamnar man på helt nya nivåer, säger Poljarevius.

Han beskriver hur människor som verkligen behöver assistans har råkat mycket illa ut när kriminella assistansbolag varken varit utbildade eller haft empati. Folk kom inte i tid och uppgifter utfördes inte.

– Det blir ju misär för de här individerna som har det här behovet, som egentligen är helt oacceptabelt i ett samhälle som Sverige, säger han.

Simone Svensson

Reporter

Tips mottages gärna!
simone.svensson@bulletin.nu