Min erfarenhet av nämndemän grundar sig på att jag varit nämndeman sedan 1982. Jag var med i Nämndemannautredningen 2013 och har varit förbundsordförande för Nämndemännens riksförbund i åtta år.

I mitt yrkesliv har jag varit omgiven av professorer och forskare med devisen att det som skrivs skall man ha belägg för i största möjliga utsträckning. Det anser jag inte att du Nima Rostami har i din debattartikel i Bulletin 11/4. Du ”sluggar” friskt så det skall passa dina åsikter utan minsta försök till att ha belägg för dina åsikter.

Läs även: Dahlman: Rädda vår rättstrygghet från nämndemän

Jag måste fråga dig bland annat om du vet hur domstolen kommer fram till ett domslut efter att förhandlingarna slutförts? Jag måste dock förutsätta att du känner till det. Domslut är för det mesta ett gemensamt ställningstagande mellan ordföranden och nämndemännen.

Jag vill kommentera några av dina slutsatser. Min fråga till dig är vad vet du om efterspelet till ”Snippadomen”? Grundar du din uppfattning om det på det du läst i tidningarna eller på det du hört ”på stan”?

Den folkliga insynen som du skriver om grundar sig enligt min mening på en samhällsuppfattning som kommer fram i allmänna val och det i sin tur leder till representation i olika samhällsorgan, så även nämndemannainstitutet. Således överlåts inte den samhälleliga insynen till en liten del av befolkningen som är politiskt aktiva.

För min egen del har jag aldrig varit politiskt aktiv sedan tidigt 80-tal, förutom några få år. Jag har däremot varit nämndeman sedan 1982 och suttit i Tingsrätten, Kammarrätten och nu i Hovrätten. Du känner också till att vi har otaliga val till samhällsorgan som inte avser att utse politiska företrädare för att föra partipolitik, utan de skall bidra med den individuella kompetensen i sakfrågor och allmänt samhälleligt omdöme som efterfrågas i allmänna val.

Detta gäller även nämndemannainstitutet. Du anser att nämndemannauppdraget är i praktiken politiserat. Jag skulle vilja fråga dig om du anser att alla politiska val till olika institutioner och statliga bolag är politiserade eftersom de har samma bas för nomineringar som nämndemännen har när de nomineras.

Jag för min del har stor tillit till våra representanter i olika organ där deras uppdrag inte är partipolitiskt och att de där motsvarar de icke-politiska förväntningarna.

Du påstår att ”nämndemännen är politiker men de får domarrollen precis som en juristdomare utan att ha någon som helst juridisk kompetens”. Jag måste upplysa dig om att nämndemännen inte skall till föra juridisk kompetens till domstolen för det har de lagfarna domarna med sig till domstolen. Detta kan inte vara en överraskning för dig, eller?

Läs även: S försöker sopa nämndemännen i ”snippagate” under mattan

Däremot kan jag av egen erfarenhet från otaliga förhandlingar förmedla att vi som nämndemän tillfört synpunkter som inte alltid ligger närmast om hjärtat hos en expert inom juridiken, och därmed kunnat förhoppningsvis bredda det gemensamma domslutet.

Vad jag förstår så förordar du USA-modellen där ”juryn konstaterar fakta och tillämpar dem enligt lag”. Utan juridisk kompetens som du efterfrågar hos nämndemännen i Sverige. Du skriver att ”om juryn finner den tilltalade skyldig utdömer domaren straffet”.

En fråga till dig: Domare, är de politiskt valda i USA? Om de är politiskt valda, hur undvika politisering? Domaren utdömer straff men min erfarenhet säger att i varje domslut finns även en bedömningsaspekt med.

Det finns många tänkvärda bitar i ditt debattinlägg men det tappar i trovärdighet när nästa varje rad avslöjar din negativa uppfattning om nämndemannainstitutet utan minsta belägg för många av dina slutsatser.

Läs även: DEBATT: Till försvar för nämndemannakåren

Lars Lassinantti
Nämndeman i Hovrätten för Övre Norrland och f.d. ordförande för Nämndemännens riksförbund.