Jesu död och uppståndelse tolkades av hans lärjungar som beviset på att han var en särskilt utvald person, kanske till och med Guds Son. I alla fall gudomlig.

Efter två tusen år är vi inte mycket klokare. Yeshua var hans judiska namn på språket arameiska, nära besläktat med hebreiska. Denne märklige profet proklamerade ett kommande Gudsrike som skulle inträffa snart efter hans död, cirka år 33.

Läs även: DEBATT: Upprop mot koranbränning missar Jesus kärleksbudskap

Men Israels folk fick ingen fred med Rom, utan de gjorde uppror år 66, varpå romarna krossade det andra återuppbyggda templet, det första förstördes av babylonierna år 586 före Jesu födelse.

Därmed kan kristendomens förkunnare sägas ha misslyckats vilket två svenska bibelforskare påvisade 2016 i boken Den okände Jesus: berättelsen om en profet som misslyckades.

Jesus ingick i en judisk domedagsprofetisk tradition med apokalyptiska tankar om världens undergång och återfödelse. Flera profeter i Gamla Testamentet hade talat om detta, Jeremiah, Jesaja, Hesekiel och framför allt Daniels bok kapitel sju där fyra vilddjur uppträder, liksom i Uppenbarelseboken som skrevs ett halvsekel efter Jesu död.

Genom att låta döpa sig av en annan äldre domedagsprofet, Johannes Döparen, skrev Jesus in sig i samma tradition om att uppmana judarna till bot och bättring för att domedagen var nära. I flera skrifter i Nya Testamentet talar evangelister och Paulus om att Gudsriket och Jesu återkomst ska ske inom deras generation.

Men med varje spådom om icke uppenbarat jordiskt fredligt rike så blev Gudsriket alltmer andligt. Till sist fanns det bara inom oss som i det sista evangeliet, Johannes.

Den judiske snickaren Jesus var enligt hans efterföljare den av judarna väntade kungen och ledaren Messias, den av Gud Smorde. Messias betyder just Den Smorde på hebreiska, מָשִׁיחַ, vilket på grekiska blir Christós, Χριστός.

Att Jesus var Messias/ Kristus är grunden i all kristendom. Hans uppståndelse sägs vara det tecken alla väntat på, men som alla vet är denna händelse omtvistad. Kristna hänvisar till mirakel, skeptiker till naturlagar. Kritiken har sedan 1800-talet handlat om naturliga förklaringar, skendöd, misstag vid gravbesök, bortrövad kropp eller att hela historien är en legend.

Apologetik, alltså försvar av kristendomen, saknas inte. Stefan Gustavsson heter den mest kände apologeten i Sverige.

Läs även: Gustavsson: Vänsterliberala lögner om julen och Jesus födelse

I Nya Testamentet finns olika versioner av vad som skedde från korsfästelsen till uppståndelsen. Men alla hävdar att korsfästelsen inte var slutet på Jesu liv utan att ett mirakel hade skett, något en svensk universitetslärare instämde i 2018:

Naturlagarna dikterar bara hur fysiska kroppar beter sig ceteris paribus, det vill säga under förutsättning att inga andra krafter än de som naturlagarna omnämner blandar sig i skeenden.

Ingen naturlag (naturvetenskaplig teori) innehåller påståendet att endast de krafter som naturlagarna omnämner existerar. Det betyder att vår kunskap om naturlagarna – vår samlade naturvetenskapliga kunskap – inte utesluter att fysiska kroppar ibland påverkas av andra krafter än de som naturlagarna omnämner, till exempel övernaturliga krafter (Guds oförmedlade handlande). Om så sker, har vi att göra med mirakel.

(Mats Wahlberg, docent och lektor i systematisk teologi vid Umeå universitet, Svensk Teologisk Kvartaltidskrift, 1–2, 2018).

Ämnet är fascinerade och har väglett kristendomen i två årtusenden trots ifrågasättanden och att ingen Messias har återkommit. Judiska invändningar handlar för övrigt om att Messias endast ska komma en gång, inte två.

Vi får lämna spekulationerna till de troende och tvivlande. På söndag är det Påskdag och alla är lediga för att tillsammans äta Janssons frestelse, lamm och lax. Skänk en tanke till Jesus som vi firar denna helgdag.

En judisk lantis som ville väl men som gick under. Eller inte.

Läs även: Brinkemo: Vår längtan tillbaka till klan och kollektiv