Ingen av Nya Testamentets portalgestalter, som Markus, Johannes, Paulus, Petrus eller Jesus bror Jakob, nämner något alls om en jungfrufödsel. Bara två av apostlarna gör det, och då med skiljaktiga beskrivningar av händelsen. Men låt oss ändå fira Jesus födelse, skriver Jan Sjunnesson.
I det kristna Väst firas julen till minne av Jesu födelse. Mer hedniska och meteorologiska rötter till firandet finns, men de ska inte avhandlas här. Inte heller de medicinska och kronologiska komplikationerna av jungfrufödelsen (som rätteligen bör ha skett cirka fem år före vår tideräknings början, det vill säga det årtal som tidigare beräknats vara just Jesu födelse). Dessutom hade jungfrufödslar av heliga och mäktiga män inträffat tidigare runt Medelhavet och Mellanöstern.
Läs även: Göranson: Att låta hjärtat eller hjärnan styra politiken
Nej, det krångliga med jungfrufödseln är källan, det vill säga Nya Testamentet och dess hänvisningar till profetior i Gamla Testamentet. Vi börjar med de fyra apostlarna Matteus, Markus, Lukas och Johannes.
Jungfrufödseln nämns bara i Matteus och Lukas. Markus evangelium som skrevs först – runt år 70 e.Kr. – nämner inget om saken. Inte heller Paulus i sina brev som skrevs tidigare, runt år 50 efteråt, eller Johannes evangelium som var 50 år äldre (och därför bör ha hört samma berättelse som föregångarna Matteus och Lukas) har med något om jungfrufödseln.
Dessutom har Matteus och Lukas skilda beskrivningar om vad som skedde den där natten i Bethlehem.
I Matteus text visar sig en anonym ängel för den ovetande fadern Josef som då får veta att hans hustru Maria blivit gravid av den Helige Ande.
Hos Lukas visar sig ängeln Gabriel för Maria som får veta att hon ska bli gravid med den Helige Ande som ”ska komma över dig och den Högstes kraft skall vila över dig” (Luk. 1: 35). Möjligen kan denna andliga kontakt också ha ett fysiskt inslag men det hela är oklart. I Matteus 1:18 sägs ingenting om hur befruktningen gått till det datum som firas i kristenheten, den 25 mars på Maria Bebådelsedag.
Så två av fyra apostlar har med jungfrufödseln, men inga andra författare eller författarpseudonymer i Nya Testamentet har med denna omtalade händelse. Dessutom finns anledning att tro att Lukas första kapitel, där jungfrufödseln nämns, kan vara en efterhandskonstruktion menade kyrkofadern Markion redan på 100-talet.
Men det finns fler bibliska besvärligheter.
Matteus, som gärna ville hänvisa till att Jesus uppfyllde profetior i Gamla Testamentet, tog upp att profeten Jesaja ska ha siat om en framtida kung, född av en jungfru. I den grekiska översättningen (Septuagint) av Jesaja 7:14, som Matteus hänvisar till, står det jungfru, ”parthenos”, det gammalgrekiska ordet för oskuld. Men i det hebreiska originalet står det ”almah”, vilket betyder ung kvinna men inte nödvändigtvis oskuld som heter ”betulah” på hebreiska.
Dessutom säger Jesaja att hon är havande, inte att hon ska bli. Sonen hon ska föda ska för övrigt heta Emmanuel, så denna hänvisning till den gammaltestamentliga profeten Jesaja är inte tydlig (liksom inte heller Jesaja 53 om den lidande tjänaren, som enligt Paulus och flera apostlar förebådar Jesus ankomst men enligt judisk tradition handlar om landet Israel).
Läs även: Edwardsson: Festen är slut för julhatarna
Om vi går tillbaka till Nya Testamentet så hopar sig än fler problem. Jesus hade fler syskon, mest känd är hans bror Jakob vars brev finns i Nya Testamentet. Även bröderna Josef, Judas och Simon nämns liksom anonyma systrar.
Om Maria födde Jesus utan att bli gravid med sin make Josef, var hon då fortfarande oskuld när hon födde de övriga barnen? Ja, anser den ortodoxa kyrkan medan andra kyrkor anser att de antingen är helsyskon, halvsyskon med andra fäder än Josef, styvsyskon som Josef hade med sig innan han träffade Maria eller kusiner.
Sedan finns osäkra uppgifter om att en romersk soldat, Tiberius Julius Abdes Pantera, hade gjort Maria gravid. Hans gravsten finns i Tyskland där han dog år 40. Kyrkofadern Origenes nämner denna uppgift liksom senare judiska skrifter och så sent som 2007 tog religionshistorikern James Tabor upp den omstridda frågan i sin bok Jesusdynastin.
Hur som helst, år 325 avslutades diskussionen vid kyrkomötet i Nicaea (nuvarande västra Turkiet) där den trosbekännelse antogs som Svenska Kyrkan använder: ”Jesus Kristus/…/ blev kött genom den Helige Ande av jungfrun Maria”.
Ärkebiskop Martin Modéus bekräftade nyligen denna syn i SVT:s program 30 minuter (26 minuter in), men det var alltså något som varken Nya Testamentets Markus, Johannes, Paulus, Petrus eller Jesu bror Jakob kände till. Bara två apostlar med skilda beskrivningar.
God Jul kan man ändå säga, och låt oss fira julen till minne av Jesu födelse.
Läs även: von Seth: Sverige är det perfekta landet för julen