En viss bitterhet anas när Migrationsverkets förre chef Mikael Ribbenvik anklagar Sverigedemokraterna för att ha tvingat regeringen att peta honom. En enklare och troligare förklaring är att regeringen faktiskt inte såg Ribbenvik som rätt person på rätt plats.
Om en vecka kommer Migrationsverkets förre chef Mikael Ribbenvik med en bok där han – bland annat – ger sin version av varför han inte fick fortsätta som generaldirektör.
Ribbenviks förklaring är att Sverigedemokraterna tvingade regeringen att lyfta bort honom.
“När partiledaren för Sverigedemokraterna går ut och säger att fyra generaldirektörer måste bort och de fyra går bort, att det blir precis som man sagt, så är det en naturlig slutledning. Det kan ju vara slumpen också, men det verkar inte så”, säger Ribbenvik i en intervju med Expressen.
Nej, det var säkert ingen slump. Men det finns en ännu naturligare slutledning: att regeringen helt enkelt delade Sverigedemokraternas bedömning att dessa myndigheter behövde en ny ledning; att generaldirektörerna ifråga inte gjort ett särskilt bra jobb eller av andra orsaker inte var rätt personer för uppdraget.
De fyra Ribbenvik syftar på är förutom honom själv Sidas generaldirektör, socialdemokraten Carin Jämtin, Skolverkets chef Peter Fredriksson och rikspolischefen Anders Thornberg.
Att en borgerlig regering som bestämt sig för att lägga om biståndspolitiken inte vill ha kvar en tidigare socialdemokratisk minister och partisekreterare som chef för Sida, är det märkligt? Och sett till krisen i den svenska skolan, svenska elevers ras i internationella kunskapsmätningar – för att inte tala om den flummiga kunskapssyn som tycks genomsyra Skolverkets uppsvällda byråkrati – vad faller sig mer naturligt än att byta ut den högste chefen? Under den förre rikspolischefens mandat fortsatte den grova organiserade brottsligheten att bre ut sig. Det dödliga skjutvapenvåldet och sprängningarna nådde nivåer som kan liknas vid inhemsk terrorism. Att Thornberg till sist skulle få gå var väl närmast oundvikligt.
Läs även: Skogkär: Slött, slappt och likgiltigt på Migrationsverket
Och hur är det med den myndighet Ribbenvik själv ledde fram till förra året, Migrationsverket?
De interiörer inifrån Migrationsverket som en handläggare nu vittnar om i Bulletin tyder närmast på en myndighet där det mer eller mindre råder anarki och förakt för lagen. Liknande beskrivningar har hörts under många år.
Enligt en granskning i tidskriften Fokus förra året visade en intern rapport från 2017, samma år Ribbenvik tillträdde som generaldirektör, att ungefär hälften av Migrationsverkets asylbeslut kunde ha fattats efter undermåliga utredningar. Den rättsliga kvaliteten ansågs inte acceptabel. Närmare fyra av tio beslut var inte ens begripliga.
“Det kom människor som kallade sig syrier från världens alla hörn. I efterhand har vi kunnat notera att många som påstod sig vara syrier, inte alls var det. Konsekvenserna för samhället är enorma, vi vet egentligen inte bakgrunden på många som vi har beviljat uppehållstillstånd. Viktiga utredningsmoment har försummats”, sade Anna Högberg, tidigare handläggare på Migrationsverket, till Fokus.
Ribbenvik medgav själv att “flyktingskälen inte alltid gicks igenom ordentligt, framför allt vad gäller dem som kom från Syrien”.
Att bevilja medborgarskap är en av Migrationsverkets mest grannlaga uppgifter. Att inte kriminella eller personer med oklar identitet tillåts bli medborgare är viktigt. Men åren 2016–2020, under Ribbenviks tid som generaldirektör, fattades nio av tio beslut om medborgarskap av en ensam, icke säkerhetsklassad person. Den som fattade beslut om svenskt medborgarskap behövde inte ens själv vara svensk medborgare.
År 2021 konstaterade Riksrevisionen i en granskning av rättssäkerheten i anknytningsärenden att det fanns “stora brister, framför allt vad gäller att klargöra den sökandes identitet”.
I en granskning året därpå av det så kallade spårbytet, alltså när asylsökande som fått avslag istället söker uppehållstillstånd för arbete, fann Riksrevisionen också brister hos Migrationsverket. Undermåliga kontroller och dålig uppföljning innebar risk för missbruk i form av skenanställningar och att personer som inte uppfyllde villkoren ändå fick uppehålls- och arbetstillstånd.
Förra året var det dags igen. Den här gången hade Riksrevisionen granskat Migrationsverkets arbete med att återkalla uppehållstillstånd. Riksrevisionen kom fram till att tusentals uppehållstillstånd som borde ha dragits in aldrig blivit indragna. Migrationsverket har gett tusentals uppehållstillstånd för studier till personer som inte studerat, beviljat tusentals uppehållstillstånd för arbete åt personer som inte haft någon registrerad arbetsinkomst. Nästan vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerandetillstånd kunde enligt Riksrevisionen ifrågasättas.
Regeringar tillsätter myndighetschefer. Regeringar byter ut myndighetschefer. Det är en viktig del av regeringens styrning av riket och dess förvaltningsapparat.
Mikael Ribbenvik kan i alla fall glädjas åt att han faller mjukt. Han blir nu genom regeringens försorg biträdande vd för EUAA, EU:s asylbyrå. Ribbenvik borde på det hela taget vara rätt nöjd. Alla som vill se ordning och reda på migrationsområdet i EU har kanske inte lika stor anledning att känna tillförsikt.
Läs även: Skogkär: Låt en haverikommission granska Migrationsverket