Strängare straff är bra men har en begränsad effekt om de inte kan dömas ut. Polisen måste bli bättre på att utreda brott så att fler gärningsmän åker fast.
Få har väl missat att det enligt regeringen pågår en “historisk satsning” på polisen. Synd då att resultaten uteblir. Fast att säga att resultaten uteblir är, om sanningen ska fram, att skönmåla, för det antyder att det åtminstone inte blivit sämre. Men det har det.
När Brottsförebyggande rådet på torsdagen släppte den slutliga statistiken över brottsutvecklingen 2021 är det flera viktiga kurvor som pekar åt fel håll.
Antalet handlagda brott, alltså anmälda brott där utredningen under året avslutades genom någon form av beslut av polis, åklagare eller annan myndighet, minskade med 6 procent jämfört med 2020.
Att ett brott handläggs innebär inte nödvändigtvis att det även sker en utredning – hälften av alla brott som betecknas som handlagda utreds aldrig. Antalet handlagda och utredda brott minskade i sin tur med sammantaget 5 procent.
Personuppklaringen är en central variabel när de brottsbekämpande myndigheternas insatser ska bedömas. Ett personuppklarat brott är ett handlagt brott där en misstänkt gärningsman identifierats, som när åtal väcks eller strafföreläggande utfärdas. Jämfört med 2020 minskade antalet personuppklarade brott förra året med 10 procent. Även som andel minskade personuppklaringen jämfört med 2020, från 14 till 13 procent. Av de kanske allvarligaste brotten, de mot liv och hälsa, är det en ännu mindre andel, 11 procent, som personuppklaras.
Också lagföringsprocenten, andelen personuppklarade brott av samtliga utredda brott, minskade, från 30 procent 2020 till 29 procent 2021.
Statistiken visar likaså att antalet brott som ledde till åtal minskade med 9 procent.
För att sammanfatta: Polisen utreder färre brott. Antalet utredda brott som innebär att en misstänkt gärningsman eller flera kan knytas till brottet, minskar. Färre utredda brott går till åtal.
Läs även: Dan Korn: Det är skillnad på saftstöld och mord
Märkligt nog tycks allmänhetens förtroende för Polisen förbli såväl högt som obrutet. Enligt Medieakademins Förtroendebarometer 2022 är Polisen den samhällsinstitution som näst sjukvården åtnjuter högst förtroende. 76 procent av de tillfrågade i undersökningen sade sig ha stort eller mycket stort förtroende för Polisen.
Det är en gåta lika stor som Socialdemokraternas starka opinionsstöd och de exceptionellt höga förtroendesiffrorna för statsminister Magdalena Andersson (S) – det parti och den person som främst bär det politiska ansvaret för utvecklingen.
Med tanke på hur Polisen löser sina brottsbekämpande uppgifter tyder i alla fall allmänhetens starka förtroende på att myndighetens 200 man starka kommunikationsavdelning gör ett bra PR-jobb.
Fast kanske ska det höga förtroendet mer än något annat ses som en insikt om hur viktig polisens uppgift är och som ett stöd för alla de enskilda poliser – inte minst i yttre tjänst – som varje dag kämpar mot en allt grövre kriminalitet i ett allt råare samhällsklimat.
Läs även: Springare: Journalister måste granska Polisen på riktigt
Enligt den färska SOM-undersökningen från statsvetarna vid Göteborgs universitet är brottslighet nu den fråga som väljarna anser är viktigast, markant viktigare än både sjukvården och invandring/integration, tvåa respektive trea på listan. (Undersökningen gjordes före den ryska invasionen av Ukraina.)
Sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 2014 i koalition med Miljöpartiet och med stöd av Vänsterpartiet och Centerpartiet, syns ingen påtaglig förbättring i kampen mot brottsligheten. Tvärtom. Lagföringsprocenten har minskat liksom personuppklaringsprocenten.
Det dödliga skjutvapenvåldet, som polisen mer eller mindre förlorat kontrollen över, har nått nivåer långt över hur det ser ut i länder jämförbara med Sverige. Förvisso minskade det dödliga våldet förra året enligt annan statistik som Brå också redovisade på torsdagen. Men det var en nedgång från rekordnivån 2020 (124 döda) och 113 fall av dödligt våld 2021 är ändå en ökning med 30 procent sedan 2014. Och med tanke på hur året börjat, minst 17 fall av dödligt skjutvapenvåld under första kvartalet, är det allt för tidigt att våga hoppas på ett trendbrott. Det är skjutvapenvåldet som förklarar de senaste årens ökning av dödligt våld.
Ett av målen för den “historiska satsning” på polisen som sittande regering genomför är att antalet polisanställda ska öka med 10 000 fram till 2024 räknat från år 2016. Om det kommer att lyckas är en väldigt öppen fråga. Men även med de personalförstärkningar som redan skett klarar polisen inte att hålla jämna steg med brottslighetens utveckling.
Också vänner av straffskärpningar måste inse att effekten förblir begränsad om inte brotten klaras upp så att de strängare straffen kan mätas ut.
