Facebook noscript imageSkogkär: Ett misslyckande är ett misslyckande, Stefan Löfven (S)
Mats Skogkär
Ledare
Skogkär: Ett misslyckande är ett misslyckande, Stefan Löfven (S)
Stefan Löfven (S) misslyckades i det Socialdemokraterna vill se som partiets paradgren: jobbpolitiken. Foto: Henrik Montgomery/TT
Stefan Löfven (S) misslyckades i det Socialdemokraterna vill se som partiets paradgren: jobbpolitiken. Foto: Henrik Montgomery/TT

Förra året skulle Sverige ha haft EU:s lägsta arbetslöshet. Så blev det inte. I dag har bara tre länder i EU högre arbetslöshet än Sverige. Och Stefan Löfven (S), som när han tillträdde som statsminister ville bli utvärderad ”på jobben”, känns inte längre vid sitt gamla löfte.

En “historisk reform” för att skapa fler jobb och framför allt för att pressa ned långtidsarbetslösheten.

Så lät det på tisdagen när det var arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks (S) tur att lyfta på förlåten till väl valda delar av regeringens höstbudget.

Stora ord, i vanlig ordning. Någon prognos över hur långt långtidsarbetslösheten – rekordhöga 190 000 personer – ska pressas med hjälp av de presenterade åtgärderna ville Nordmark dock inte ge.

Det var nog klokt.

Som alla vet skulle Sverige enligt statsminister Stefan Löfven (S) ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020.

Som alla också vet blev det inte så.

Enligt de senaste siffrorna från EU:s statistikbyrå Eurostat var det bara tre länder i EU som i juli i år hade högre arbetslöshet: Italien, Grekland och Spanien.

Ändå vill Löfven fortfarande, när bara några månader av hans tid som partiordförande och statsminister återstår, inte riktigt kännas vid denna sin utfästelse. Intervjuad i Expressen försöker Löfven blanda bort korten:

När jag sa arbetslöshet så menade jag att det byggde på två saker – sysselsättning och arbetade timmar. Det är lätt gömma undan en person och säga att nu har vi låg arbetslöshet om man inte ens tillhör arbetskraften. Så ser det ut i Europa. Vi har EU:s högsta sysselsättningsgrad.”

Vad Löfven än “menade” och vad löftet än “byggde på” ändras inte det faktum att målet aldrig nåddes. Att försöka bortförklara att nästan alla andra EU-länder i dag har lägre arbetslöshet än Sverige med att de “gömmer undan” sina arbetslösa, är pinsamt.

Arbetslöshetsmålet blev officiellt socialdemokratisk politik på partikongressen 2013.

Där höll Löfven ett linjetal fyllt av vidlyftig retorik om Sveriges alldeles speciella plats i världen, om Sveriges exceptionalism. Om hur Sverige kan och ska vara ett föredöme på i stort sett alla områden.

Steg för steg ska vi gå mot den lägsta arbetslösheten i EU 2020”, försäkrade Löfven bland annat.

Visst låter det som ett löfte?

I regeringsförklaringen efter valsegern 2014 framhöll Löfven:

“Ett tydligt sysselsättningsmål ska styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020.”

Nog låter det som ett löfte?

Men utvecklingen gick i fel riktning. Steg för steg, år för år, halkade Sverige efter.

2013 var det 11 EU-medlemmar som hade lägre arbetslöshet än Sverige. 2014 var det 13. 2016 var det 14. 2017 var det 17. 2018 var det nitton. 2019 var det 24. Förra året 25.

Läs även: Trots positiva jobbsiffror – långtidsarbetslösheten ökar stadigt

I takt med att Sverige tappade mark till andra EU-länder började regeringens retorik också gradvis att förändras.

I september 2018, strax före riksdagsvalet, förklarade finansminister Magdalena Andersson att det som möjligen uppfattats som ett löfte inte var ett löfte utan ett mål:

“Vi sa inte för fyra år sedan att vi lovar att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Vi sa att det var vårt mål och att vi kommer göra allt för att nå det.”

Kanske var det, som Ingela Thalén (S), arbetsmarknadsminister 1987–1990, en gång formulerade det “ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att ha som mål att arbeta för”?

I regeringsförklaringen efter valet och den segdragna regeringsbildningen 2018 var löftet – eller målet – också borta.

Dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) skyllde på att regeringen tvingades regera på en budget signerad M och KD.

Med tanke på att Sverige under Löfvens tid som statsminister beviljat totalt 814 216 uppehållstillstånd, och från 2016 till och med maj i år gett 369 819 asylsökande och anhöriga till asylsökande uppehållstillstånd, är utfallet inte så oväntat.

Och i beaktande av den låga utbildningsnivån hos en stor del av dem som beviljats uppehållstillstånd är utfallet kanske inte heller så dåligt.

Det behöver inte vara en skam att misslyckas. Men att inte kunna erkänna ett uppenbart misslyckande är skamligt.

Läs även: Rödgröna vill dölja nyanländas arbetslöshet

Läs även: En dag kvar för Löfven att fixa EU:s lägsta arbetslöshet

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu