Morgan Johansson (S) beklagar att regeringen inte redan för 15–20 år sedan gjorde det den gör i dag. Men vilket parti var det nu som hade makten på den tiden?
Om justitieminister Morgan Johansson (S) kan det sägas att han i likhet med en blind höna då och då hittar ett korn.
Och när det inträffar förtjänar statsrådet en eloge. Rätt ska vara rätt.
Att den grova brottsligheten fått rota sig och växa sig stark i Sverige beror på senfärdigheten hos myndigheter, regering och riksdag, förklarade Johansson i helgen i en intervju med nyhetsbyrån TT.
“Det vi gör i dag borde Sverige ha gjort för kanske 15–20 år sedan. Men de som var ansvariga gjorde inte det då, då får vi göra det nu.”
Denna självkritiska hållning är sannerligen uppfriskande och inte direkt vad man förväntar sig av justitieministern.
För går vi tillbaka 15–20 år i tiden hamnar vi i tidsspannet 2001–2006.
Då hette statsministern Göran Persson (S). Och ett av statsråden, folkhälsoministern närmare bestämt, hette åren 2002–2006 Morgan Johansson.
Kom inte och säg att politiker alltid skyller ifrån sig.
Det som skulle gjorts då är enligt Johansson det som regeringen gör i dag: “med alla de här straffskärpningarna, med resursförstärkningarna, med ökade verktyg, med kameraövervakningen”.
Läs även: Polisen: Brottsligheten gräver sig allt djupare
Man skulle kunna säga att det råder en viss efterklokhet inom Socialdemokraterna.
Vi “såg inte detta komma”, som Johanssons förre chef, Stefan Löfven (S), uttryckte det i en intervju i Agenda i SVT i november 2019.
Morgan Johansson har varit justitieminister i snart sju år. Efter tre år förutspådde han optimistiskt att den organiserade brottsligheten var på väg att knäckas.
Så här långt är det dock svårt att se några tydliga effekter av alla de åtgärder justitieministern berömmer sig av.
Ett stort antal grovt kriminella har förvisso förpassats bakom lås och bom det senaste året eller så. Men återväxten är god. Det är snarare polisen än gängen som går på knäna.
Inte minst i Stockholm. Där har det hittills i år skett över 100 skottlossningar och 23 personer har dödats.
Det yttersta ansvaret för utvecklingen vilar på regeringen. Denna och tidigare. Under Morgan Johanssons tid som justitieminister har det dödliga skjutvapenvåldet ökat kraftigt.
Under perioden januari–november i år har det skett 391 skottlossningar i Sverige. I dessa har 102 personer skadats och 44 dödats enligt den statistik som redovisades i Agenda på söndagskvällen. På tio år har antalet personer som årligen dödas av skjutvapen mer än fördubblats, från 17 till 48.
Brottsförebyggande rådet konstaterar i en rapport som kom tidigare i år att Sverige gått emot strömmen i Europa när det gäller dödligt våld. I andra länder har det dödliga våldet successivt minskat – i många fall kraftigt. I Sverige har det ökat. Kraftigt. Så kraftigt att Sverige nu ligger i topp i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen.
Läs även: Morgan & Gängknäckargänget jagar en hägring
De som skjuter ihjäl varandra är i stor utsträckning unga män med invandrarbakgrund. En kartläggning nyligen av Dagens Nyheter visar att av samtliga personer som häktats, åtalats eller dömts i samband med de skjutningar som ägt rum i Sverige mellan den 1 januari 2017 och den 31 augusti 2021, allt som allt 432 personer, hade 85 procent utländsk bakgrund.
En intressant men samtidigt oroväckande iakttagelse är att dessa personer i de flesta fall – nio av tio – kom till Sverige före 2010, före perioden 2012–2019, då Sverige hade historiskt höga nivåer av asylinvandring. Dessa år fick 375 356 asylsökande med anhöriga uppehållstillstånd. Det motsvarar ett helt Malmö. Och ett Sandviken ovanpå det. Det är även drygt 200 000 fler än föregående åttaårsperiod.
Det tyder i så fall på att om rekordinvandringen 2012–2019 får ett liknande genomslag i våldsbrottsligheten, så lär det märkas de närmaste åren.
Någon annan slutsats än att detta är vad som väntar är svår att dra. Åtminstone om de har rätt som hävdar att det främst är socioekonomiska faktorer som förklarar den grova brottsligheten i Sverige.
För på det området har det inte skett några påtagliga förbättringar de senaste åren.
Segregationen och det ekonomiska, sociala och kulturella utanförskapet är sig i stort sett likt.
Antalet områden som enligt polisen bedöms som utsatta eller särskilt utsatta är i grunden oförändrat.
Om Socialdemokraterna omedelbart efter valsegern 2014 dragit i nödbromsen och gjort upp med alliansens migrationspolitiska lössläppthet, hade åtminstone en del varit vunnet. Istället fick det rulla på som tidigare. Stefan Löfven dansade vidare efter Miljöpartiets pipa. Hans Europa byggde inga murar, inte förrän hösten 2015, efter 160 000 asylsökande enbart detta år.
Migrationsministern under de här åren hette för övrigt Morgan Johansson.
Läs även: Sveriges gängkriminalitet liknar Italiens eller Sydamerikas