Facebook noscript imageSvårt att rekrytera poliser till Stockholm – och många vill lämna yrket
Fokus
Svårt att rekrytera poliser till Stockholm – och många vill lämna yrket
Ingen lätt uppgift att locka poliser till Stockholm, slår Polisförbundet i Region Stockholm fast. Foto: Janerik Henriksson/TT
Ingen lätt uppgift att locka poliser till Stockholm, slår Polisförbundet i Region Stockholm fast. Foto: Janerik Henriksson/TT

Stockholm står inför stora utmaningar 2021 när det gäller att komma till rätta med skjutningar och grov brottslighet. Förra året hade Stockholm det högsta antalet skjutningar någonsin, vida överstigande föregående års skjutningar. Samtidigt är det särskilt svårt att rekrytera poliser till just Stockholm. Fyra av tio poliser i Stockholm uppger också att de aktivt planerar för ett arbetsliv utanför Polismyndigheten.  

2020 blev ett dystert år för Stockholm beträffande antalet skjutningar. Polisen räknade till att skjutvapen avfyrades vid 148 tillfällen under året, vilket kan jämföras med 87 gånger under 2019. 23 personer dödades i skjutningarna och 49 skadades, vilket är den högsta siffran som uppmätts i Stockholm.

Trots att många tungt kriminella sitter anhållna just nu, som en följd av att polisen fått tillgång till den krypterade tjänsten Encrochat, fortsätter våldet och skjutningarna. Dagens Nyheters kriminalreporter och författaren Lasse Wierup frågar sig varför polisen inte sett samma minskning som i städer som Malmö och Uppsala. ”Inför 2021 är det ingen tvekan om att de stora utmaningarna för svensk polis finns i Stockholmsregionen”, skriver Lasse Wierup.

”Högre kostnadsläge i Stockholm”

En utmaning är att överhuvudtaget få poliser att stanna kvar på sin arbetsplats. Det slår Polisförbundet i Region Stockholm fast. I en undersökning berättar man om hur svårt det är att rekrytera poliser och att fyra av tio poliser i Stockholm uppger att de aktivt planerar för ett arbetsliv utanför polismyndigheten.

Stefan Eklund, ordförande för Polisförbundet i Stockholm, menar att lönerna för poliser måste höjas. Foto: Pernille Tofte/TT

Det finns flera orsaker till det, menar Stefan Eklund, ordförande för Polisförbundet i Stockholm. 

– Det är ett mycket högre kostnadsläge i Stockholm jämfört med i andra delar av landet. Det är också större konkurrens om den arbetskraft som vi eftersöker. Att komma till Stockholm utifrån landet och försöka bygga upp en tillvaro är helt enkelt svårare, säger Stefan Eklund.

Lön och karriärmöjlighet är också viktiga frågor. Polisen upplever en ökad utsatthet och hot samtidigt som lönerna många gånger är lägre än för andra grupper statligt anställda, uppger Stefan Eklund.

Nu har regeringen satsat cirka två miljarder kronor i extra resurser 2021 och drygt 1,5 miljarder 2022. Stefan Eklund applåderar satsningen som gett många poliser ett lönelyft, men samtidigt menar han att pengarna är ojämnt fördelade.

– Det finns fortfarande poliser som går ut Polishögskolan och då kommer in på en lön på 26 500 kronor i månaden. Det är alldeles för lågt. Det måste vara ett jämnare flöde, och nyexaminerade poliser måste också kunna garanteras 30 000 kronor i månaden. Det måste finnas en kontinuitet framåt för att kunna attrahera poliser i Stockholm.

– Självklart spelar även hotbilden en roll för varför det är svårt att rekrytera. Vi har sett rena attentat med sprängningar vid polisers bostäder, samt flera fall både i Stockholm och i övriga landet, där de kriminella indirekt eller direkt hotar poliser med ”vi vet var du bor”- budskap, fortsätter Stefan Eklund.

185 nya poliser 2021

Även arbetsgivaren anser att lönerna måste höjas för att kunna attrahera poliser till huvudstaden. Mats Löfving, regionpolischef i Stockholm, har flera gånger pekat på polisbristen i Stockholm.

– Jag delar Polisförbundets uppfattning när det gäller att vi behöver fler poliser i region Stockholm. Det är viktigt i relation till medborgarna, hur mycket polisverksamhet vi kan utföra. Det är också angeläget, precis som Polisförbundet påpekar, ur ett arbetsmiljöperspektiv, säger han.

Fyra av tio poliser i Stockholm letar nytt jobb

Han uppger vidare att en uppvärdering av polisyrket är en prioriterad fråga och att majoriteten av poliserna i Stockholm har fått en ordentlig löneökning.

– Det är frågor som ligger på bordet och som jag uppfattar att vi har en bra dialog med rikspolischefen om. Genom den satsning som gjorts på polisen har vi hittills exempelvis kunnat höja lägstanivån så att majoriteten av poliser i Stockholm tjänar 30 000 kronor eller mer i månaden. Ytterligare satsningar är på gång, fortsätter Mats Löfving.

Flera polisutbildningar har startats under året och Mats Löfving uppger att man räknar med ett tillskott på 185 poliser i Stockholm under 2021.

Mats Löfving, regionpolischef i Stockholm, räknar med 185 nyexaminerade poliser till Stockholm i slutet av 2021. Foto: Pontus Lundahl/TT

– Vi ska växa ytterligare till januari 2025. Vi ser också att färre poliser slutar nu än tidigare samt att många som slutat vill komma tillbaka. Förra året återanställde vi 47 poliser, fortsätter han.

Men Stefan Eklund är tveksam. Han menar att Stockholm ligger långt efter. I dag är drygt 5 000 poliser i tjänst i staden vilket är färre i förhållande till antalet invånare än man var före polisens omorganisering 2015.

– Vi borde vara ungefär 5 700. Vi har också en relativt stor andel poliser, cirka 15 procent, som är tjänstlediga. Snittet i landet är tio procent, konstaterar han.

Ytterligare ett problem för Stockholm, påpekar Stefan Eklund, är att mellan 30 och 40 procent av de poliser som gör sin aspiranttjänstgöring i Stockholm rätt snart lämnar staden. Orsakerna är arbetsmiljön, att det är dyrt att bo i stan och därför även svårt att hitta ett socialt sammanhang.

– De kan hänga kvar ett tag, ett år eller två, men vi ser att det är en rätt snabb genomströmning och att man väljer att flytta eller sluta och sen söka på nytt i en annan del av landet, säger Stefan Eklund.

Det nationella målet är att öka antalet poliser på gator och torg till 26 200 år 2024. Vid utgången av 2020 hade Polisen 33 726 anställda, varav 20 942 är poliser och 12 784 civilanställda. 

 30 procent av platserna på Polishögskolan står tomma

– De senaste siffrorna jag såg var att vi måste få ut 1 020 poliser per termin för att klara det och samtidigt kunna kompensera för pensionsavgångarna. Vi ser ju även att cirka 30 procent av platserna på Polishögskolan står tomma när terminerna börjar, säger Stefan Eklund.

Trygghetskris trots höga skatter

När polisen genomförde sin omorganisation 2015 valde många poliser att sluta. Samtidigt upplevde allmänheten i många delar av Sverige en ökad otrygghet. Något som fått många kommuner att i polisens frånvaro satsa på att anställa ordningsvakter och väktare för att patrullera gator och torg.

– Så blir det. Kan man inte göra polisyrket tillräckligt attraktivt så fylls det tomrummet av någon annan, menar Stefan Eklund.

Erik Slottner (KD), äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, menar att lokalpolisen uppskattar avlastningen som kommunala ordningsvakter ger. Foto: Jessica Gow/TT

Stockholms stad har de senaste åren gjort stora satsningar på att anställa ordningsvakter för att fylla tomrummet av poliser. I dagsläget har staden 150 ordningsvakter och väktare som genomför olika trygghetsinsatser med en budget på 95 miljoner kronor per år. Enligt Erik Slottner (KD), äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, kan polisbristen absolut bero på svårigheter att rekrytera, men att de inte kan utgå från det i stadens satsningar på ökad trygghet.

– Att vi använder kommunalt anlitade ordningsvakter beror på ökad otrygghet i stora delar av staden de senaste åren i kombination med att regeringen inte anställt tillräckligt många poliser för att hantera denna situation. 

Finns det en efterfrågan från allmänheten på dessa tjänster? 

– Ja, det finns tydliga önskemål om fler ordningsvakter både från medborgarna men även från lokalpoliser i Stockholm. Ett tydligt exempel är Kungsholmen där boende kring Hornsbergs strand efterfrågat uniformerad trygghetspersonal. I flera stadsdelar får vi in medborgarförslag genom bland annat trygghetsvandringar och medborgardialoger. Lokalpoliser vi träffar uppskattar den avlastning som ordningsvakterna möjliggör och de samarbetar nära vakterna på flera platser, säger Erik Slottner.

Ser du något problem med att kommuner måste lägga skattemedel på att rekrytera ordningsvakter och väktare för att utföra polisiära uppgifter?

– Problemet är att vi betalar en av världens högsta skatter och att det ändå råder en trygghetskris och en polisbrist som regeringen inte mäktar med att hantera. Vi försöker genom våra insatser täcka det tomrum som uppstått och frigör dessutom polisiära resurser genom att medverka till allmän ordning.

TEXT: Martin Berg

Martin Berg

Martin BergMartin Berg, reporter på Bulletin. Har arbetat som reporter på på bland annat fPlus, ATL och DN. Hängiven nyhetsjägare med examen i statsvetenskap och journalistik.

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!