Den europeiska unionen behöver invandring, massor av invandring, enligt inrikeskommissionär Ylva Johansson.

“Vi har en skriande arbetskraftsbrist inom väldigt många områden i EU och det kommer bara att öka”, sade Johansson vid en pressträff på EU-kommissionens Stockholmskontor på måndagen.

Utan invandring stannar EU, med andra ord.

Argumentet är välbekant men har knappast blivit mer övertygande med åren.

Invandring – särskilt utomeuropeisk invandring – har snarare visat sig vara ett recept för att hålla arbetslösheten uppe och sysselsättningen nere.

Att det finns områden där det råder brist på arbetskraft finns det ingen anledning att betvivla. Under perioden juni–september var till exempel rekordhöga 2,4 procent av alla jobb inom EU lediga. Ändå är det en påfallande liten andel av den reguljära invandringen som utgörs av arbetskraftsinvandring – 2020 endast 17 procent.

Den övergripande bilden av EU:s arbetsmarknad är heller inte att det råder skriande arbetskraftsbrist. I oktober i år gick 26 miljoner arbetslösa i EU. Det motsvarar 6,7 procent av befolkningen i åldern 20–64 år.

Men medan arbetslösheten bland personer födda inom EU låg på 6 procent, var arbetslösheten bland födda utanför EU mer än dubbelt så hög år 2020, drygt 14 procent.

En tydlig skillnad märks även när det kommer till sysselsättning. För inrikesfödda inom EU uppgick sysselsättningen år 2020 till 73,5 procent, för födda utanför EU till 61,9 procent.

Och att vara sysselsatt är dessutom, som de flesta förmodligen lärt sig vid det här laget, något helt annat än att vara självförsörjande.

Statistiken tyder med andra ord inte på att övriga EU lyckats mycket bättre med integrationen i allmänhet och arbetsmarknadsintegrationen i synnerhet än Sverige. Och för svenskt vidkommande har ett antal studier genom åren visat att invandring är en statsfinansiell förlustaffär.

Läs även: 75 000 kronor för drömmen om Europa

Att den migrations- och asylpakt Ylva Johansson fått det tvivelaktiga nöjet att försöka lotsa genom EU blivit till en sådan surdeg för unionen har dock knappast med frågan om arbetskraftsinvandring att göra.

Stötestenen är istället asylpolitiken.

Ylva Johansson säger sig dock vara optimistisk på denna punkt. Hon har höga förväntningar på att Frankrike, som tar över EU:s roterande ordförandeskap vid årsskiftet, ska kunna ena stridiga viljor. Eller åtminstone få ihop den kvalificerade majoritet som krävs för att pakten ska antas.

Ett av de främsta målen med pakten är enligt Johansson att förhindra att människor tar sig till EU irreguljärt och riskerar sina liv på vägen, exempelvis på Medelhavet.

Under 2020 uppgick antalet irreguljära gränspassager in i EU till 125 100. 86 300 av dessa skedde sjövägen.

Enligt Ylva Johansson saknar en majoritet av de migranter som kommer irreguljärt asylskäl:

“Det är ganska tydligt att man söker sig helt enkelt en bättre framtid och det är därför det är viktigt att det finns lagliga vägar att söka sig en bättre framtid.”

Det mesta talar för att Johansson jagar en hägring.

Det skulle vara intressant att veta hur breda dessa lagliga vägar måste vara – vilken nivå på den reguljära invandringen som krävs – för att den irreguljära migrationen ska upphöra eller åtminstone minska påtagligt.

Sannolikt ligger den nivån skyhögt över vad en majoritet av EU:s väljare är beredda att acceptera.

Att partier som, i likhet med Sverigedemokraterna, kraftigt vill reducera eller helt stoppa asylinvandringen har vuxit sig starka i EU de senaste decennierna, talar sitt tydliga språk.

Tillgången på migranter på den afrikanska kontinenten är oändligt mycket större än efterfrågan på vår sida av Medelhavet, för att uttrycka sig krasst.

En annan hägring Johansson jagar är att EU genom att bidra till ekonomisk utveckling i fattigare länder ska minska migrationstrycket mot unionens gränser.

Samtidigt visar forskning och erfarenhet att det ofta är när ett land tagit sig ur den värsta fattigdomen, när levnadsstandard och ekonomiska utsikter förbättras, som människor börjar drömma om att migrera.

Så länge löftet om asyl finns där för alla som lyckas få in en fot i EU, hur avlägset och hur osäkert detta löfte än framstår, kommer det att ha en avgörande betydelse för att människor ska fortsätta att försöka ta sig till Europa. Med livet som insats om så krävs.

Läs även: Endast en av tre utvisade lämnar – EU får kritik i rapport