Psykologiprofessor Jonathan Haidt undersöker i boken ”The Anxious Generation” kopplingen mellan sociala medier och ökad psykisk ohälsa bland unga. Han presenterar statistik och föreslår åtgärder för att begränsa barns användning av smartphones och sociala medier, skriver Benjamin Kalischer Wellander.

Handen på hjärtat, hur hamnade du här? Jag menar inte i det rum eller den plats i livet där du just nu befinner dig, utan just i detta ögonblick. Bakom din skärm, framför denna text. Var det ett medvetet beslut att klicka, eller hade beslutet redan fattats åt dig, i en så djupt sittande hjärnvindling att ditt medvetna jag inte når dit? Oavsett svaret hoppas jag att du vill stanna med mig en liten stund, innan dina impulser för dig tillbaka till det sociala medium som du sannolikt slussades hit ifrån, tillbaka i flödet och den drömliknande låtsasvärld – den fragmentiserade obegripligheten av lösryckta intryck – som det eviga scrollandet utgör.

Benjamin Kalischer Wellander recenserar Jonathan Haidts bok. Foto: Pressbild/Wikipedia

Recension: Haidt diskuterar social medias påverkan på unga

Benjamin Kalischer Wellander har intervjuat den svenskfödde professorn i ekonomi i New York, David Cesarini, om genetik, om att vinna på lotteri och vad det är som ger hälsa och lycka.

I andra världskrigets fasors efterskalv etablerades en underförstådd konsensus om att mänskligt beteende framför allt förklaras av miljöfaktorer. Grumliga historiska uppfattningar om folkslags genetiskt nedärvd essens i kombination med beteendegenetikens initiala brist på reproducerbarhet, befäste den sociologiska förklaringsmodellens dominans. Men det gångna decenniet har kännetecknats av ett vetenskapligt paradigmskifte på detta område.

De flesta som vinner på lotteri är ansvarsfulla med pengarna.

David Cesarini: Utbildning viktigare än pengar för människors hälsa

För att ”slippa tjat” försökte Anders Tegnell beställa en egen studie om munskydd, uppenbarligen för att bevisa att de inte fyllde någon funktion. Studien som han tackade nej till visar däremot att de spelar stor roll för att minska smittspridning.

Som jag tidigare har kunnat avslöja struntade statsepidemiologen Anders Tegnell i ett forskningsförslag om munskydd. Propån kom från en Yale-professor med inriktning på utvecklingsekonomier. Ansatsen bakom förslaget var att så tidigt som möjligt fastslå den eventuella effekten av en åtgärd som är genomförbar och ekonomiskt hållbar, inte minst i utvecklingsländer.

Anders Tegnell svarar Benjamin Kalischer Wellander om den föreslagna munskyddsstudien på presskonferens.

För att ”slippa tjat” försökte Anders Tegnell beställa en egen studie om munskydd.

Kalischer Wellander: Tegnell ville beställa en egen munskyddsstudie

Sverige erbjöds ett forskningsprogram om munskydds effektivitet, som hade kunnat rädda många liv och som senare kallats den viktigaste forskningen om pandemin vid sidan om vaccinforskningen. Men Anders Tegnell verkar inte ha förstått vad förslaget handlade om, utan hänvisade till Socialstyrelsen, som svarade att ”donationer handläggs av Röda Korset”.

Sveriges coronastrategi har sålts in som ”mer vetenskaplig” och ”mindre känslostyrd” än andra länders. Anders Tegnell sammanfattade det hela tämligen väl redan den <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6j7vaO/anders-tegnell-hyllar-brittisk-tanke-kring-flockimmunitet-dit-vi-beh">16 mars 2020</a>:

Anders Tegnell. Foto: Thomas Karlsson/DN/TT

När Tegnell fick ett erbjudande om ett unikt forskningsprojekt hänvisade han mailet till Socialstyrelsen.