Ytterligare en partiledardebatt, ytterliggare ett monumentalt misslyckande av SVT. Eller? Nja, SVT var ju faktiskt inte inblandat den här gången. Eventuella pinsamheter stod partiledarna för, skriver Birgitta Sparf.

<div>
 Partiledaren för kommunisterna/antisemiterna/Hamasanhängarna kunde denna gång inte avbryta någon <span lang="SV" style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%; font-family: 'Aptos',sans-serif; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: Aptos; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: 'Times New Roman'; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA;">– mer än talmannen. Vilket hon gjorde upprepade gånger när han sa ”Tack! Varsågod, ordet går till Nooshi Dadgostar”. Och bjäbbade emot gjorde hon också, trots att replikskiftet var slut. Hennes enda och stora slagnummer var som alltid; Åkesson och Kristersson har sänkt skatten för sig själva med 7 000 kronor i månaden!
</div>

Alla nöjda och glada. Foto: Pontus Lundahl/TT

”Visste inte att jag var kapabel att känna sån enorm vämjelse och avsky för en annan människa”

Sparf: Något om partiledardebatten

Folkblandning eller tvångsblandning? Hur ska Socialdemokraterna ha det med sin bostadspolitik, egentligen? Kommer vi få reda på det före valet, eller inte förrän det är för sent? Detta frågar sig Birgitta Sparf.

Ibland är det svårt att välja vad man ska skriva om bland alla inhemska politiska absurditeter som pågått under 2025 och ständigt pågår. Man kan gå utomlands och även där hitta massor, men sanningen är att jag personligen inte orkar höra ett enda ord till om Maduro, Trump, folkrätt eller om stödet till Ukraina är för stort eller för litet. Inte ett enda ord.

”Så bra! Nu finns det plats för ytterligare ett höghus i det här villaområdet!” Foto: Johan Nilsson/TT

Folkblandning, tvångsblandning, folkblandningsfars och folkblandningsfärs

Sparf: Något om folkblandningsfarsen

Korruptionsskandalerna i Minnesota påminner om liknande problem med somalier i Sverige. Dessa har ingen erfarenhet av en stat, men verkar hantera detta nya fenomen synnerligen väl. Birgitta Sparf undrar om staten också kan hantera somalierna.

Miljardbedrägerierna inom den somaliska gruppen i Minnesota väcker många tankar. När jag skriver om mina erfarenheter från socialtjänsten anger jag ofta somalier som exempel på en extra svår grupp att arbeta med, vilket inte är någon slump. Somalierna är en erkänt svårintegrerad grupp som står allra längst bort från arbetsmarknad och självförsörjning.

”På svenskt grandiost manér tycks de övertygade om att det bor en demokratiskt sinnad svensk i varje folkslag på jorden, redo att blomma ut efter ankomsten till Sverige.” Foto: Peter Wallberg/TT

Somalierna har anpassat sig lite för väl i välfärdsstaten

Sparf: Staten vs. somalierna

Nog är Sverige ett märkligt land, särskilt när det gäller kriminalpolitiken. Men som Birgitta Sparf visar skulle det kunna bli ännu märkligare.

Låt oss anta att en ny gängkriminell regim tagit makten över Sverige, och att den beslutat att samtliga medborgare, eller åtminstone en medlem i varje familj, måste ingå i ett kriminellt gäng.

Kriminaliteten måste allt längre ned i åldrarna! Foto: Janerik Henriksson/TT

Behöver vi kanske inte FLER kriminella? 