De gamla epatraktorerna har blivit a-traktorer, och vad som en gång var arbetsredskap har blivit nöjesfordon. Manipulerade fartspärrar, olycksstatistik och långa bilköer talar sitt tydliga språk – reglerna måste ändras, skriver dagens debattör Anders Carlgren.

I vår nya tid kallas lantbrukets gamla epatraktorer för a-traktorer. Det är ombyggda personbilar som får köras av blott 15-åriga ungdomar med mopedkörkort, så kallat AM-körkort. Till exempel en Porsche eller en monsterjeep typ Hummer, för båda bilmodellerna finns idag registrerade som a-traktorer.

A-traktor med dekalen ”Du har plats ett i kön”. Dagens debattör Anders Carlgren. Foto: Anders Carlgren/Yvonne Tallkvist

Manipulerade fartspärrar, olyckor och långa bilköer talar sitt tydliga språk.

DEBATT: A-traktorerna har blivit ett gissel och reglerna måste ändras

HBT-gruppen har redan nått sina mål, och används idag mest som ett politiskt verktyg för helt andra agendor. Det är hög tid att HBT-gruppen normaliseras, skriver debattören Tapani Juntunen (SD).

Jag brukar fråga mig vem det är som kommer att normalisera HBT-gruppen sist. Är det Nordiska motståndsrörelsen, svensk vänster eller rent av HBT-gruppen själv? Jag har ännu inget svar på frågan.

Tapani Juntunen Foto: Jens Mohr/Stockholms stads förtroendemannaregister

Är det kanske så att HBT-gruppen själv har intresse av att den inte normaliseras?

DEBATT: Vem kommer att normalisera HBT-gruppen sist?

Irans nye president har starka kopplingar till landets högste ledare Ali Khamenei, och Iran kommer att fortsätta på den inslagna vägen av diktatur och förtryck, hävdar debattörerna Arvin och Ardavan Khoshnood i en analys av den nye presidenten och Irans framtid under honom.

Idag installeras Ebrahim Raisi som Islamiska republiken Irans president. Detta sker samtidigt som regimen befinner sig i en allvarlig legitimitetskris. Aldrig någonsin i diktaturens historia har deltagandet i det <a href="https://besacenter.org/irans-presidential-elections-have-nothing-to-do-with-democracy/" target="_blank" rel="noopener">odemokratiska presidentvalet</a> varit så lågt. Enligt <a href="https://en.irna.ir/news/84374657/Ebrahim-Raisi-wins-Iran-presidency" target="_blank" rel="noopener">officiella siffror</a> deltog färre än 49 procent av alla röstberättigade iranier i presidentvalet i juni, och drygt 14 procent av dessa röster var ogiltiga. <a href="https://gamaan.org/wp-content/uploads/2021/06/GAMAAN-Election-Survey-2021-English-Final.pdf" target="_blank" rel="noopener">Inofficiella valundersökningar</a> pekar emellertid på ett ännu lägre valdeltagande.

Idag installeras en ny president i Teheran. Men ingen förändring är i sikte, enligt debattörerna. Foto: Amir Pashaei(CC BY-SA 4.0)/Privat

Våra debattörer analyserar Irans nye president och landets framtid under honom.

DEBATT: Inga drastiska förändringar när Irans nye president installeras

I Iran pågår sedan någon vecka ett uppror mot den shiamuslimska diktaturen. För att upproret ska ha någon chans att lyckas behövs internationellt stöd. Men från svenskt håll har den rödgröna regeringen tvärtom hittills skämt ut sig genom tystnad, skriver advokaten och debattören Nima Rostami.

En våg av omfattande demonstrationer har dragit genom den sydliga provinsen Khozestan i Iran. Landets säkerhetsstyrkor bemöter demonstranternas legitima kritik av vattenbrist, miljöförstöring och det katastrofala politiskt-ekonomiska läget genom att öppna eld och skjuta tårgas mot demonstranter och genomföra utomrättsliga arresteringar. Amnesty International har verifierat att Irans säkerhetsstyrkor brukat militära vapen mot demonstranter i Khozestan. Hittills har tio döda och tiotals skadade i Khozestan bekräftats. Detta utgör ett tydligt brott mot internationellt rätt.

Bild från protester i Iran 2019. Foto: Alireza Vahabzadeh (CC BY 4.0)/Privat

I Iran pågår sedan någon vecka ett uppror mot den shiamuslimska diktaturen.