Demokratin betraktas i dag som ett självklart ideal – men är majoritetsviljan ensam tillräcklig grund för ett stabilt samhälle? Ur ett konservativt perspektiv är bilden mer komplicerad, skriver författaren Thomas Nimtoft.

Demokratin betraktas i vår tid nästan som ett självklart ideal. Att folket ska välja sina ledare och kunna påverka samhällets riktning uppfattas som både legitimt och moraliskt riktigt. Ur ett konservativt perspektiv är dock frågan mer komplicerad än så. Konservatismen har historiskt inte alltid varit emot demokrati, men den har ofta varit skeptisk till demokratins moderna utveckling och till föreställningen att majoritetsviljan ensam kan utgöra grunden för ett stabilt samhälle. Kritiken handlar därför inte främst om att avskaffa demokrati, utan om att påminna om dess begränsningar och behovet av institutioner, traditioner och ansvar som står över tillfälliga opinioner.

Riksdagshuset. Foto: Peter Haas, via Wikimedia Commons

Konservatismen är inte emot demokrati – men den är skeptisk till föreställningen att folkets röst alltid har rätt

Debatt: Vem är demokratin till för?

I de nya formerna av marxism har proletariatet ”de förtryckta” expanderat till att inkludera könsuttryck, kultur, kroppsliga funktioner och hudfärg. Den den ultimata bourgeoisien är nu hudfärgen vit. Denna ”vithet” är ansvarig för förtryck och utnyttjande som i den kommande revolutionen ska ”fasas ut”, skriver Jonas Wahlin.

”Vitheten”, eller det påstådda ideologiska system konstruerat av och för vita människor för att förtycka andra genom kolonialism, imperialism, kapitalism, fascism, ableism, speciesism och rasism.

Demonstration i Lissabon 2025 där klimatkampen, Palestina och antifascism samlades under en och samma banderoll. Foto: Lua Eva Blue (CC BY-SA 4.0) via Wikimedia Commons

Ny-marxisterna vill fasa ut vita – men vem tjänar på skuldkulturen?

Debatt: Är ”Vithet” ett samhällsproblem?

Den 1 juli träder det nya brottet psykisk misshandel i kraft. Det innebär att upprepade handlingar av kontroll, övervakning, hot, tvång och begränsningar av en persons livsutrymme nu kan vara straffbara, även när de inte lämnar fysiska spår. Lagen har väckt debatt efter att läkaren Agnes Wold kritiserat delar av förslaget. Det är en debatt som förtjänar att fortsätta. Vilka är de system som kontrollerar, och vad heter de? Detta undrar Caroline Thelning.

Den nya lagen kan bli ett av de starkaste verktygen Sverige får mot de normsystem och informella rättssystem som begränsar människors frihet. Kvinnokraft 4.0 välkomnar den.

Caroline Thelning, grundare och talesperson för Kvinnokraft 4.0, välkomnar den nya lagen mot psykisk misshandel som träder i kraft 1 juli. Foto: Pressbild Ekobrottsmyndigheten.

”En lag är inte starkare än modet att använda den”

Debatt: Thelning – Ny lag mot psykisk misshandel träffar normsystem vi undvikit

Förslaget att avskaffa modersmålsundervisningen bygger på en idé med svagt stöd i forskningen. Att ställa svenska mot modersmål löser inga integrationsproblem – det vi behöver är reformer, inte avveckling. Detta skriver Carlos Manuel Estefanía.

Debatten om modersmålsundervisningens plats i den svenska skolan utgår ofta från en till synes självklar idé: att mer tid på svenska automatiskt leder till bättre språkkunskaper och att mindre tid på modersmålet därför skulle gynna integrationen. Det var också kärnan i det förslag som nyligen framfördes på <a href="https://www.dn.se/debatt/skrota-modersmalsundervisning-lagg-mer-tid-pa-svenskan/" target="_blank" rel="noopener">DN Debatt</a> om att avskaffa modersmålsundervisningen.

Modersmålsundervisningen bör reformeras snarare än avvecklas, enligt Carlos Manuel Estefanía. (Genrebild). Foto: Taylor Flowe/Unsplash  

”Lösningen är inte att avveckla verksamheten. Det som behövs är reformer” 