Förhandlingarna om ett nytt Iranavtal, vars föregångare Iran flagrant brutit mot sedan USA drog sig ur det, ligger på is på grund av mullaregimens vapenleveranser till Ryssland och dess brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är hög tid att EU officiellt förklarar att man skrotar dem, skriver Armin Firouzbakhsh.

JCPOA, förkortning av den gemensamma övergripande handlingsplanen, allmänt känd som Irans kärnkraftsavtal, var ett avtal mellan Iran och USA, Frankrike, Ryssland, Storbritannien, Kina och Tyskland tillsammans med Europeiska unionen.

Irans president i samtal med Rysslands i onsdags. Dagens debattör Armin Firouzbakhsh vill skrota Iranavtalet. Foto: Mikhail Klimentyev/AP/TT / Privat

Mullaregimen levererar vapen till Ryssland och begår brott mot iraniernas mänskliga rättigheter.

DEBATT: Skrota förhandlingarna om nytt Iranavtal

De statliga bidragen fortsätter att trilla in till tjej- och kvinnojourerna, trots att uppföljning av verksamheten saknas, och trots att flertalet jourer inte har kompetens att ta emot kvinnor ur de mest våldsutsatta grupperna. Handlar det bara om politisk vilja att signalera goodwill? För att verksamheten ska fungera rationellt krävs en helt annan genomlysning och styrning, skriver Magnus Falkman.

Arbetsmarknadsdepartementet meddelade nyligen att tjej- och kvinnojourerna får ett <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/04/extra-stod-till-de-lokala-kvinno--och-tjejjourerna/" target="_blank" rel="noopener">extra bidrag på 50 miljoner kronor under 2023</a> – utöver de <a href="https://relationsvald.media/wp-content/uploads/2023/05/Statsbidrag-kvinno-och-tjejjourer-bidragsaren-2022-och-2023.pdf" target="_blank" rel="noopener">98 miljoner som redan beviljats för år 2023</a>. Detta med motiveringen att kostnaderna i samhället har ökat.

Dagens debattör Magnus Falkman vill se en rationell styrning som riktar hjälpen till de mest utsatta. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT 

För att verksamheten ska fungera rationellt och nå de mest utsatta krävs genomlysning och styrning.

DEBATT: Vad går Kvinnojourernas bidrag till?

Åtskilliga omskrivna brott i Sverige och utomlands har sadistiska inslag, men trots detta fokuserar såväl gärningsmän som kriminalvård på motiv som rör status och ekonomi när brotten ska förklaras. Forskning klargör dock att skadeglädje kan var en viktig drivkraft, och i diskussionen om straff och rehabilitering borde kriminalvården utveckla metoder för att upptäcka sadister, skriver Staffan Marklund.

I Lasse Wierups bok ”Gangsterparadiset” (2020) beskrivs ett rån med omotiverad nivå av grymhet, bland annat hotas en taxichaufför med att hans ringfinger kommer att huggas av om förövarna inte får mannens vigselring. Den mörbultade föraren citeras med att rånarna blivit ”höga av att plåga honom” (<a href="https://books.google.se/books?redir_esc=y&amp;id=qjHpDwAAQBAJ&amp;q=h%C3%B6ga+av+att+pl%C3%A5ga+honom#v=snippet&amp;q=h%C3%B6ga%20av%20att%20pl%C3%A5ga%20honom&amp;f=false" target="_blank" rel="noopener">sidan 108</a>). Offret kan mycket väl ha observerat en sanning så stor att vi andra missat den. Skadeglädje är troligen för vissa ett närmast narkotiskt missbruk.

Staffan Marklund vill se ett fokus på sadistiska motiv från Kriminalvårdens sida. Foto: Privat / Edvard Munch (public domain)

Åtskilliga omskrivna brott har sadistiska inslag, men ämnet intresserar inte Kriminalvården.

 DEBATT: Sadism är brottsdebattens svarta materia

Den klimatalarmism som politiker och medier fortfarande försöker sprida har ingen grund i vetenskapen, eller i planetens klimathistoria. Det är hög tid att dämpa debatten och utgå från klargjorda fakta, skriver Johnny Hornbrink (SD).

Nyligen fick vi i nyhetssändningarna veta att ”Jorden aldrig har varit varmare än nu”. Vilket är långt från sant! Den som inte godtroget tyr sig till ”klimatalarmisternas” domedagspredikningar om den globala uppvärmningen kan lätt finna annan information på nätet.

Klimatdiskussionen måste få ett tidsperspektiv, enligt dagens debattör Johnny Hornbrink (SD). Foto: Fredrik Sandberg/TT / Pressbild

Klimatalarmismen saknar grund i vetenskapen – dags att stämma ner tonläget i debatten.