Åtskilliga typer av sjukdomar ökar i Sverige och i Väst, och flera studier visar ett samband mellan ökningen och ultraprocessade livsmedel. Samtidigt undervisas det numer mycket lite om kosthållning på läkarlinjen, trots att sådan kunskap kunde minska såväl lidande som vårdköer, skriver Ingemar Östlund.

En lång rad sjukdomar ökar i Sverige, bland dessa ett flertal cancersjukdomar. Benskörhet/osteoporos med tillhörande benbrott är i Sverige bland de absolut högsta i världen och under de senaste 50 åren har övervikt i landet liksom i västvärlden i stort ökat, med medföljande risk för sjukdomar. Även fallen av matallergier och typ två diabetes har stigit i antal. Sjukvården och äldreomsorgen är hårt belastad och kan ha pressad ekonomi.

Dagens debattör Ingemar Östlund studerar folkhälsovetenskap. Foto: Janerik Henriksson/TT

Flera studier visar ett samband mellan sjukdomökning och ultraprocessade livsmedel.

DEBATT: Vänd sjukdomstrenden med ökad kostmedvetenhet

I en ledare hävdar Dan Korn att folkskolan kom till för att förbereda svenska folket för demokratin. Men det stämmer inte, folkskolan ägnade sig i början åt disciplinering och kristendomsundervisning, inte bildning, skriver professor Göran Linde.

Dan Korn skrev i en <a href="https://bulletin.nu/korn-den-dumma-massan-sag-det-komma">ledare i Bulletin</a> den 5 november: ”Inrättandet av folkskolan 1842 syftade helt klart till att skapa ett folk moget för demokrati”. Så var det inte alls utan syftet var ett helt annat, nämligen disciplinering. Jag klandrar inte Dan Korn ett ögonblick för missuppfattningen, för den delas av de allra flesta och förefaller närmast självklar om man inte har tagit del av den verkliga historien bakom folkskolans tillkomst. Låt mig berätta om den och om en parallell bildningsrörelse.

Dagens debattör Göran Linde. Foto: Privat / Diderots encyklopedi (public domain)

Föreställningen om folkskolans införande som demokratiförberedelse stämmer inte.

REPLIK: Korn har fel om folkskolan och demokratin

Sist det begav sig var det 80-tal, men resultatet blev detsamma som vi kommer att få bevittna nu – skattebetalarna får ta notan för att billiga pengar pumpats in på fastighetsmarknaden, skriver dagens debattör Stig Fölhammar.

Förra gången det begav sig var i slutet av 80-talet, då avregleringen av kapitalmarknaden fick det svenska bankväsendet att dramatiskt öka sin utlåning till en mängd företag och ”aktörer” i fastighetssektorn. Metoden som bankerna då tillämpade vid sin kreditbedömning kallades ”name-lending”.

Dagens debattör Stig Fölhammar. Foto: Privat / Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Än en gång kommer skattebetalarna att få ta notan för en fastighetskris.

DEBATT: Nu ska en ny fastighetskris betalas

Vår moderatledda regering är ambitiös och vill väl, och har fått en bra start. Men vill de verkligen få något gjort måste de inse att förvaltningen i hög grad är en socialdemokratisk konstruktion, där många tjänstemän betraktar Socialdemokraterna som de naturliga regeringsinnehavarna, skriver dagens debattör Magnus Lagerkvist.

Stockholms Handelskammare hade för ett par veckor sedan Migrationsminister Maria Malmer Stenergard som talare på kammarens fullmäktigemöte. Det är utan tvekan så att regeringen vidtagit många bra åtgärder och försöker vrida utvecklingen både vad gäller invandringen och integrationen åt rätt håll. Det är nästan tre år till nästa val och det mesta talar för att man kommer hinna göra en hel del som också kommer att synas och få effekt, om regeringen klarar att hålla ihop, men det tror jag att den gör.

grationsminister Maria Malmer Stenergard, borde vara mindre naiv? Foto: Zhang Guangjuan / Johan Nilsson/TT

Den svenska förvaltningen är genomsyrad av socialdemokratiska föreställningar och tjänstemän.