Utbildningsminister Mats Persson (L) anklagar i en artikel i Forskning &amp; Framsteg riksdagskvinnan Elsa Widding (SD) för faktaresistens. Det rimliga vore att istället lyssna in sig på denna pålästa civilingenjör, sätta sig in i klimatfrågan bortom alarmismen och att uppmana till seriös diskussion, skriver Lars Bernhoff från Medborgarperspektiv.se.

Trots en mycket kvalificerad akademisk bakgrund, anklagar utbildningsminister Mats Persson en av våra mest framträdande folkbildare inom klimatforskning, tillika civilingenjören Elsa Widding, för att vara faktaresistent. Det framgår av en artikel i <a href="https://fof.se/artikel/2023/1/mats-persson-vi-ska-ratta-till-sa-att-forskare-inte-utvisas/#klarna:dc4961f8-6728-4356-8f50-16982f2af49b" target="_blank" rel="noopener">Forskning &amp; Framsteg</a> från 28 november. I själva verket är Widding sällsynt insatt. Hennes senaste bok <a href="https://www.bokus.com/bok/9789151926971/sunt-fornuft-om-energi-och-klimat/#:~:text=%C3%B6ver%20hur%20klimatforskningen%20f%C3%B6rvanskas%20redan,fr%C3%A5n%20FN%3As%20klimatpanel%20IPCC.&amp;text=med%20%C3%A5tta%20medf%C3%B6rfattare%20av%20olika%20expertbakgrund.&amp;text=fr%C3%A5n%202013%20anses%20l%C3%A4ngre%20sannolik,global%20katastrof%20f%C3%B6rutsp%C3%A5s%20inte%20l%C3%A4ngre.&amp;text=l%C3%A4tt%20till%20klimat%C3%A5ngest%20och%20ogenomt%C3%A4nkta%20%C3%A5tg%C3%A4rder%20som%20inte%20reducerar%20utsl%C3%A4ppen%20globalt." target="_blank" rel="noopener">Sunt Förnuft om Energi &amp; Klimat </a>(2022, eget förlag) innehåller 13 sidor med 254 referenser, inklusive hänvisningar till IPCC:s vetenskapsrapporter – alltså inte de lättviktiga och dramatiserade sammanfattningar som politiker ska stimuleras med.

Dagens debattör Lars Bernhoff (infälld) anser att utbildningsminister Persson bör lyssna på Elska Widding (SD). Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

Det rimliga vore att istället lyssna in sig på civilingenjör Widding och sätta sig in i klimatfrågan bortom alarmismen.

DEBATT: Ministerns orimliga anklagelse mot Elsa Widding 

Fobier handlar om rädslor som saknar grund, men koranens religion tycks bjuda på ett uppbåd av rasism mot svarta och judar, liksom misogyni och försvar för våldsamma metoder samt slavhandel, vilket en genomgång punkt för punkt klart visar, skriver Jan Lysén.

Den <a href="https://www.svd.se/a/ab4BW7/koranbranningar-sverige-ses-som-ledande-i-islamfientliga-vast" target="_blank" rel="noopener">muslimska kampanjen</a> mot det sekulära och demokratiska Sverige har intensifierats efter den senast genomförda koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Sverige pekades ut som det mest islamfientliga landet i väst och anklagades för islamofobi. <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sapo-oro-i-omvarlden-okar-hotet-mot-sverige" target="_blank" rel="noopener">Attentatshoten</a> från våldsbejakande islamism ökar, enligt Säpo.

Enligt traditionen var profeten den vitaste av män, skriver dagens debattör Jan Lysén. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT / Privat

Koranens religion bjuder på rasism mot svarta och judar, liksom misogyni och försvar för slavhandel.

DEBATT: Är det irrationellt att vara rädd för islam?

Slöjdebatten har gått en vända till i debatten utan några konkreta resultat. En grupp som sällan nämns är de religiösa och sexuella minoriteter som flytt muslimskt förtryck – exakt hur ska de förhålla sig när statens utsända i Sverige möter dem i hijab? Det är hög tid att ta diskussionen på allvar, skriver läraren Katarina Blom.

Under senare tid har frågan om slöjbärande lyfts. Igen, kanske man ska säga. Flera faktorer har bidragit till det: upproren i Iran, frågor i riksdagen, diskussionen om Bris-annonsen samt Staffanstorps kommuns beslut om slöjförbud i skolan som avslogs i Högsta förvaltningsdomstolen. Debatten har till stor del fokuserat på slöjan ur hedersvålds- eller hedersnormsperspektivet. Det finns dock fler perspektiv som kan läggas till debatten om slöjans vara eller icke-vara på offentliga, skattefinansierade arbetsplatser.

Katarina Blom noterar att Iranprotesterna aktualiserat frågan om hijabbärande. Foto: Privat / Markus Schreiber/AP/TT

Hur ska den som flytt islamistiskt förtryck i hemländerna se på statens förlängda arm när den uppträder i hijab?

DEBATT: Flyktingar från muslimskt förtryck litar inte på kuratorer i slöja

Den så kallade ”snippadomen” har orsakat känslostormar, men från ett juridiskt perspektiv är den inte så märklig som det tycks. Sverige har valt att kalla en lång rad brott ”våldtäkt”, och domstolen har haft att ta ställning till åklagarens yrkande, liksom en lång rad andra svårigheter. Advokat Mats Bergh går igenom fallet, och tittar på möjligheten att HD tar upp fallet.

<div>
 Upprördheten efter den så kallade ”Snippadomen” har varit stor. Protestlistor har skrivits och upprörda röster hörts även inifrån rättsväsendet. Den aktivistiska och feministiska kriminologen Nina Rung har inte dragit sig för att i en debattartikel i DN framföra att hon och hennes gelikar bör utbilda hela rättsväsendet, vilken tydligen saknar kunskap i relevanta frågor om barn.
</div>

Mats Bergh kommenterar snippadomen som väckt stor upprördhet. Foto: Jessica Gow/TT

Den så kallade ”snippadomen” har orsakat känslostormar, men från ett juridiskt perspektiv är den inte så märklig som det tycks. 