I en debattartikel i Bulletin 29/8 argumenterade Johannes Norrman mot naturrättsliga inslag i svensk rättskipning. Idag replikerar professor emeritus i civilrätt Torsten Sandström.

I en intressant <a href="https://bulletin.nu/debatt-naturratt-loser-inte-rattsordningens-problem">debattartikel i Bulletin</a> pläderar Johannes Norrman mot inslag av naturrätt. Han menar att naturrätten riskerar leda till att moraliserande domare tillåts skipa rättvisa. Norrmans lösning blir därför att bättre svenska politiker är den väg som ska väljas, så att god lagstiftning kommer till stånd.

Högsta Domstolen i Stockholm. Dagens debattör Torsten Sandström. Foto: Magnus Andersson/TT / Privat

Grundläggande rättsliga värderingar hos breda folklager behöver ett bättre skydd.

REPLIK: Ropet på bättre politiker utesluter inte behovet av naturrätt!

Allt fler efterfrågar mer av naturrätt i svensk rättskipning, som en lösning på märkliga domslut och ökande våldsbrottslighet. Men Sveriges rättsordning innehåller redan problematiska inslag av naturrätt, och mer av samma vara löser inga problem, hävdar dagens debattör Johannes Norrman.

På senare tid har åtskilliga juridiska debattörer pläderat för större inslag av naturrätt i svensk rättskipning. Bland andra har juristen Daniel Claesson och professor emeritus i civilrätt Torsten Sandström skrivit var sin artikel i Bulletin i ämnet, med något skilda infallsvinklar men med samma grundläggande resonemang. I stora drag går argumentationen ut på att de uppenbara bristerna i svensk rätt beror på en utpräglad rättspositivism, och att en större betoning på moral i rättskipningen därför är av nöden.

Johannes Norrman vill inte se mer av naturrätt i Sverige. Foto: Privat

Sveriges rättsordning innehåller redan problematiska inslag av naturrätt, och mer av samma vara löser inga problem.

DEBATT: Naturrätt löser inte rättsordningens problem

Klimatdebattens religiösa inslag – med domedagsprofeter, inkvisitorer och kättare – leder till en svartvit diskussion som på inget sätt leder oss närmare några lösningar, skriver dagens debattör Fredrik Thool.

I och med att den senaste rapporten från IPCC släpptes i förra veckan (det vill säga Summary for Policymakers – den vetenskapliga texten är ännu inte släppt i sin slutgiltiga version) verkar det inte finnas någon hejd på domedagsprofetior, klimatångest och ändlösa förslag på radikala åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Detta är ett ämne som knappast går att skildra på ett rättvist sätt inom ramen för en debattartikel, men problematiseras måste det likväl göras.

Extinction Rebellion – en religiös organisation? Fredrik Thool studerar juridik i Uppsala. Foto: Ole Berg-Rusten/TT / Privat

Sedan den senaste IPCC-rapporten släpptes förra veckan verkar det inte finnas någon hejd på domedagsprofetiorna.

DEBATT: Klimataktivismen har blivit en religion

Ett DN-reportage om rasism i vården har väckt debatt. Men vad säger reportaget och vilka slutsatser går att dra? Det finns risker förenade med förhastade idéer om strukturell rasism, skriver Staffan Gunnarsson, integrationspolitisk talesperson för Medborgerlig Samling.

Den senaste tiden har påstådd rasism inom vården uppmärksammats i medier. Statsministern har efter reportage i DN uttalat att han är förbannad och socialminister Lena Hallengren initierar möten med kommuner, regioner och fackliga organisationer för att ta upp saken. Att bekämpa rasism där sådan verkligen förekommer är en sak, men att som Stefan Löfven direkt dra långtgående slutsatser om upplevd diskriminering inom vården är mindre omdömesgillt. Förklaringarna kan både vara betydligt mer komplexa och begripliga jämfört med hur de i förstone framstår.

Dagens debattör Staffan Gunnarsson. Foto: Martin Mejia/TT och Nima Dervish

Det finns risker förenade med förhastade idéer om strukturell rasism, skriver Staffan Gunnarsson.