EU-parlamentet röstar på torsdag om ett förslag som ska värna yttrandefriheten på nätet. Men förslaget är en otillräcklig kompromiss, som lämnar makten i händerna på godtyckliga techjättar, skriver dagens debattör Jessica Stegrud (SD).

Denna vecka ska EU-parlamentet rösta om “Digital Services Act” – ett initiativ från EU:s sida att, bland annat, bidra till ordning och reda i den otydlighet och godtyckliga censur som just nu grasserar på sociala medier.

Dagens debattör Jessica Stegrud är Europaparlamentariker för SD. Foto: Sverigedemokraterna / Henrik Montgomery/TT

På torsdag röstar EU-parlamentet om ett förslag som ska värna yttrandefriheten på nätet. Men förslaget är en otillräcklig kompromiss.

DEBATT: Techjättarnas nätcensur hotar yttrandefriheten

Kritiska vithetsstudier och närliggande ämnen som postkoloniala studier presenterar sig som antirasism, men bygger på mycket grumliga idéer som snarare är illa dold rasism, skriver dagens debattör Erik Dahlin.

Kritiska vithetsstudier är sedan hösten 2021 ämnet för en kurs vid Stockholms universitet. Begreppet har förekommit i den svenska universitetsvärlden under några år. 2018 bildades forskarnätverket VitKrit vid Göteborgs universitet med syftet att driv kritisk vithetsforskning. Det fick kritik av statsvetaren Bo Rothstein i en <a href="https://www.gp.se/kultur/kultur/bo-rothstein-acceptera-inte-kränkthetsstudierna-på-göteborgs-universitet-1.10169896" target="_blank" rel="noopener">debattartikel</a> i Göteborgsposten, som trendade på Twitter i förra veckan. Rothstein citerar en artikel om nätverket i universitetets egen tidning, där det heter ”att uppfattas som vit ger privilegier och makt överallt på jorden”. Men Rothstein påpekade att gruppen judar, som han själv tillhör, de facto är mer framgångsrik än gruppen vita inom universitetsvärlden, och att det därför borde vara mer logiskt för nätverket <a href="https://www.gu.se/sprak/vitkrit" target="_blank" rel="noopener">VitKrit</a> att ägna sig åt kritiska judestudier istället för åt kritiska vithetsstudier, samt byta namn till JudKrit. Givetvis var uppmaningen en ironisk passning till dem som ägnar sig åt denna pseudovetenskap, och om det inte varit för Rothsteins paralleller till 30-talets Tyskland så hade man kunnat skratta åt eländet. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/aberg-sverige-praglas-av-strukturell-valvilja-inte-strukturell-rasism">Åberg: Sverige präglas av strukturell välvilja – inte strukturell rasism</a>

Majoritetssvenskar bär inte på arvssynd enligt dagens debattör Erik Dahlin (infälld). Foto: Ateljé Uggla / Wolfgangus Mozart (CC0)

Kritiska vithetsstudier presenterar sig som antirasism, men är egentligen illa dold rasism.

DEBATT: Skuldbeläggandet av svenskar kan få förfärliga konsekvenser

Rationalitet borde styra covidpolitiken, vilket inte sker nu. Spelteori kan dock förklara kostnaden av att inte välja, och våra politikers behov av att visa handlingskraft oavsett konsekvenserna, skriver dagens debattörer Åsa Tallroth och Henrik Isaksson (MED).

John Forbes Nash, vars liv skildras i filmen ”A beautiful mind” och som räknas som en av vår tids största matematiker, belönades 1994 med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne för sitt banbrytande arbete inom området spelteori.

Dagens debattörer Åsa Tallroth och Henrik Isaksson (MED). Foto: Privat / Johan Nilsson/TT

Spelteori kan förklara våra politikers behov av att visa handlingskraft, oavsett konsekvenserna.

DEBATT: Vi behöver en rationell covidpolitik

Våra nya covidrestriktioner är ett resultat av att våra politiker vill visa handlingskraft, snarare än av vetenskapliga överväganden. Man sneglar på andra länder och glömmer bort Sveriges specifika förutsättningar, skriver dagens debattör Carolina Sundell.

Den allvarsamma leken med restriktioner sammanfaller med kapitalismens kris. Nedstängningar och interventioner som påverkar stora delar av arbetsmarknaden har onekligen konsekvenser för samhällsekonomin. Dessa är mer omfattande än många kan ana. En form av nyfeodalism går att skönja vid horisonten när strukturomvandlingen av ekonomin går på högfart. Få talar om att den rådande finanskapitalismen inte kan hållas vid liv utan hjälp från världens centralbanker.

Dagens debattör Carolina Sundell. Socialminister Lena Hallengren presenterar nya restriktioner 10 december. Foto: Privat / Marko Säävälä/TT

Införda covidrestriktioner tar inte hänsyn till Sveriges specifika förutsättningar.