Den så kallade ”snippadomen” har orsakat känslostormar, men från ett juridiskt perspektiv är den inte så märklig som det tycks. Sverige har valt att kalla en lång rad brott ”våldtäkt”, och domstolen har haft att ta ställning till åklagarens yrkande, liksom en lång rad andra svårigheter. Advokat Mats Bergh går igenom fallet, och tittar på möjligheten att HD tar upp fallet.

<div>
 Upprördheten efter den så kallade ”Snippadomen” har varit stor. Protestlistor har skrivits och upprörda röster hörts även inifrån rättsväsendet. Den aktivistiska och feministiska kriminologen Nina Rung har inte dragit sig för att i en debattartikel i DN framföra att hon och hennes gelikar bör utbilda hela rättsväsendet, vilken tydligen saknar kunskap i relevanta frågor om barn.
</div>

Mats Bergh kommenterar snippadomen som väckt stor upprördhet. Foto: Jessica Gow/TT

Den så kallade ”snippadomen” har orsakat känslostormar, men från ett juridiskt perspektiv är den inte så märklig som det tycks. 

DEBATT: ”Snippadomen” kräver mer förnuft och mindre känslor 

Regeringen signalerar att Försvarsmakten kan få möjlighet att bekämpa grov brottslighet. Det är en utmärkt idé eftersom staten med nödvändighet måste återupprätta sitt våldsmonopol i utsatta områden, och då försvaret besitter ett våldskapital de gängkriminella bara kan drömma om, skriver Björn Söder (SD).

Regeringen har nu genom justitieministern signalerat att man för en diskussion om att Försvarsmakten eventuellt ska kunna bistå polisen med att bekämpa grova brott. Efter en lag från 2006 har polisen haft möjlighet att be Försvarsmakten om stöd vid terrorsituationer och efter 2015 finns inga hinder kvar för militär att hjälpa polisen vid ett terrorangrepp. Nuvarande begränsningar i förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet behöver ändras.

Björn Söder sitter i riksdagen för SD och är ledamot av försvarsutskottet. Foto: Pressbild / Johan Nilsson/TT 

Staten måste återupprätta sitt våldsmonopol i utsatta områden och försvaret besitter ett våldskapital de gängkriminella bara kan drömma om.

DEBATT: Björn Söder: Låt militären bekämpa gängen 

Som svensk-iranier vet jag att auktoritära stater endast motvilligt släpper greppet om sina medborgare, flyktingar eller inte, samt gärna utpressar dem för egna syften. Säpo har helt rätt i ambitionen att skärpa säkerhetsprövningen. Dessutom bör man återinföra möjligheten att ta ifrån folk medborgarskap som givits på felaktig grund, skriver advokat Nima Rostami.

Som svensk-iranier har jag svårt att inte hålla med Säpos hemställan om ”Skärpta krav på underlag vid säkerhetsprövning” vid tillsättningen av känsliga befattningar av individer med dubbelt medborgarskap. Det är med tanke på de senaste decenniernas förändrade säkerhetsläge nödvändigt. Uteblivna åtgärder i detta avseende kan komma att äventyra Sveriges intressen och förvandla landet till en av världens mest sårbara demokratier.

Säpo gör en korrekt bedömning enligt advokat Nima Rostami. Foto: Henrik Montgomery/TT / Privat

Auktoritära stater släpper endast motvilligt taget om sina medborgare, flyktingar eller inte, och utpressar dem gärna för egna intressen.

DEBATT: Säpo har rätt om dubbla medborgarskap och dess risker

Så länge könsapartheid och förtryck mot sexuella minoriteter äger rum i fjärran länder har vi inga problem att rikta rasande kritik mot fenomenen, något fotbolls-VM i Qatar visade. Men här hemma i Sverige tassas det på tå inför samma problem, skriver Jonas Arnesen.

Under fjolårets fotbolls-VM i Qatar riktades stark kritik mot förhållandena i landet. Det manades till bojkott och protester. Svensk media försökte överträffa varandra i eländesbeskrivningar av könsdiskrimineringen och förföljelsen av sexuella minoriteter.

Fotbolls-VM i Qatar orsakade en kritikstorm i media. Foto: Jesper Hammarlund / Martin Meissner AP/TT

Så länge könsapartheid och förtryck mot sexuella minoriteter äger rum i fjärran länder är vi rasande kritiska, men hemma i Sverige är det tyst. 