Konflikten mellan demokrati och teokrati handlar i grunden om religion. Så länge islam inte genomgår en motsvarande upplysning som västvärlden gjort, kommer motsättningarna att bestå, skriver Richard Conricus.

Världen står vid ett vägskäl, kanske mer än någonsin sedan andra världskriget, och orsaken är religion.

Abrahamsavtalen mellan Israel och flera arabländer beskrivs i texten som en ”strimma av ljus” – men enligt Richard Conricus krävs mer för att lösa konflikten. Foto:  The White House from Washington, DC, via Wikimedia Commons

Konflikten mellan demokrati och teokrati kräver en islamisk upplysning

Debatt: Islam måste genomgå sin egen reformation

Autoexperten/KGK lovar trygghet och ansvar bakom varje skylt. Men enligt uppgifter skjuter kundtjänsten ibland ansvaret vidare till kunden. Då måste kedjan visa att löftet gäller på riktigt, skriver Robert Trei.

När ett stort företag bygger ett rikstäckande varumärke på trygghet, kvalitet och anslutna verkstäder skapas en tydlig förväntan hos kunden. Kunden tror att det finns ett system bakom skylten. En standard. En ansvarskedja. En central aktör som inte bara säljer ett namn, utan också står bakom det när något går fel.

Frågan är inte om enskilda verkstäder gör fel – utan om Autoexperten står bakom sitt löfte när något går fel. Genrebild. Foto: Shixart1985, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

KGK måste stå bakom sitt eget varumärke.

Debatt: Autoexperten måste visa vad skylten är värd

Ska statliga tjänstemän kunna neka att bära hijab på jobbet? Rätten till opartiskt bemötande väger tyngre än rätten att bära religiösa symboler i offentlig tjänst, skriver Max Simic.

Jag är i allmänhet inte förtjust i förbud, särskilt i lägen då ändring kan åstadkommas på annat sätt. Jag är följaktligen inte heller förtjust i idén om att förbjuda hijab på allmän plats.

Genrebild. Offentligt anställda kvinnor i Frankrike får inte bära hijab på jobbet. Varför kan det inte gälla i Sverige med? Foto: Pexels

Offentliganställda bör kunna nekas rätten att bära hijab

Debatt: Måste vi acceptera slöja i offentlig anställning?

<div class="_chunkWrapper_6ta1u_30"> Antisemitisk ondska har en lång tradition och började med filistéerna, och efter den 7 oktober har det åter infekterat västvärlden. Judehatet göds av avund, myter och religiös propaganda, skriver Thomas Nimtoft. </div>

Antisemitisk ondska har en lång tradition och började med filistéerna. Filistéerna var ett europeiskt sjöfolk som koloniserade delar av västra Israel (cirka 1175 BCE) och vars mål var att utplåna de israeliska kungadömena och med det judarna. Filistéernas anförare var Goliat, den första antisemiten, som med sitt högmod trodde att han kunde besegra lilla David. I vår nutid har Goliat, som ett väsen sett, fått ett rejält uppsving genom det blinda judehat som manifesteras runt om i västvärlden.

Manifestation mot antisemitism. Judehatet göds av avund, myter och propaganda, skriver Thomas Nimtoft. Foto: Levi Meir Clancy/Unsplash.