En rad skandaler, bland annat det så kallade ”Elsa-fallet”, visar på stora brister i hur staten hanterar barn och unga som far illa. Eller snarare påstås fara illa. Detta skriver Mikael Lundström.

När myndigheter inte förmår följa en av de mest grundläggande principerna i vår grundlag har de själva blivit ett hot mot rättsstaten.

”Beslut ska vila på fakta, korrekt utredning och rättssäker bedömning – inte på antaganden, subjektiva tolkningar eller bristfälligt underlag”. Foto: Maria Ridderstedt/Sveriges Radio, Samuel Skoog/Sveriges Radio

DEBATT: Vad gör vi när våra egna myndigheter blir systemhotande?

Om det finns en gräns mellan islam och islamism så är den synnerligen svår att se. Snarare handlar det om en gradskillnad. Tyvärr tillåts detta förvirra debatten, skriver Leif Kullberg.

Islamismens utbredning i Sverige och väst måste med alla till buds stående medel motarbetas. Islamism är inte något väsensskilt från islam. Uppdelningen mellan 
 ”religion” och ”extremism” fungerar i praktiken som ett intellektuellt 
 skydd mot behovet att se islam i vitögat.

Islamister är bara extra islamiska muslimer. Foto: Taliban, Public Domain, via Wikimedia Commons

Låt oss inte distraheras av hårklyverier

DEBATT: Islamismen är en cancersvulst

Mullorna har Iran i ett järngrepp, och sannolikt behövs utländsk hjälp för att de ska störtas. Men vad kan vi göra? Detta undersöker Hamid Reza Nik Bakhsh.

Efter de våldsamma attackerna mot demonstranterna i Iran hoppas många iranska medborgare med stor oro på hjälp utifrån. Europeiska unionens beslut att terrorklassa IRGC är ett positivt steg, men det kommer inte att stoppa regimens terrorapparat. Demokratiska regeringar bör därför följa två parallella strategier: materiellt försvaga den islamiska regimen och stärka det iranska folket.

Mullorna har förlorat all legitimitet. Foto: Sammy Kogan /AP/TT

DEBATT: Så kan den fria världen hjälpa Iran

EU:s handelsavtal med Indien påstås ge oss tillgång till högutbildad indisk arbetskraft. Även om det skulle stämma så finns det goda skäl att vara skeptisk även mot denna invandringstyp, skriver Markus Johansson-Martis &amp; Amanda Meisner.

Vi hör ofta att högkvalificerad invandring bara är av godo för Sverige. Men stämmer det verkligen? EU:s nya frihandelsavtal med Indien tvingar oss att fundera på påståendet en sväng till. Stor rörlighet för arbetskraft är viktigt för ekonomin men nackdelarna diskuteras inte tillräckligt i svensk offentlighet.

Indiens premiärminister Narenda Modi (mitten) verkar synnerligen nöjd med det nya avtalet. Foto: Manish Swarup /AP/TT

Har vi ingen egen kompetens att ta vara på?