Det finns många skäl att förhålla sig skeptisk till bistånd, men Indiens lyckade månlandning är inte ett av dem. Om hjälp med fattigdomsbekämpning ger länder andrum att kunna satsa på vetenskap inför framtiden, så går de mot en ljusare framtid än annars, skriver it-entreprenören Mikael Gislén.

Efter Indiens framgångsrika månlandning med Chandrayaan-3 har jag framför allt i sociala medier uppmärksammat att olika vänner ifrågasatt varför Sverige ska ge bistånd till ett land som har råd att landa på månen.

Mikael Gislén är it-entreprenör bosatt i Indien. Foto: Privat / Aijaz Rahi/AP/TT 

Indiens månlandning och Sveriges bistånd till landet är två separata frågor som bör bedömas utifrån sina egna meriter.

DEBATT: Svenskt bistånd i skuggan av Indiens månlandning

Alla med minsta vett vet att den förda invandringspolitiken de senaste två decennierna är huvudorsaken till terrorhotet och gängkriminaliteten, men varför ska sanningen vara så svår att erkänna? frågar sig dagens debattör Johnny Hornbrink (SD).

När nu Säpo på grund av det ökade islamistiska terrorhotet mot Sverige höjt terrorhotnivån till en fyra på den femgradiga skalan, så kommenterar statsminister Ulf Kristersson detta med att ”vi ska leva som vanligt”.

Johnny Hornbrink (SD) skriver att det ökade terrorhotet beror på migrationspolitiken. Foto: Pressbild / Henrik Montgomery / TT 

Utvisade islamister och kriminella varken skjuter folk eller hotar med terrordåd.

DEBATT: Migrationspolitiken gav oss terrorhotet och skjutandet

Yttrandefriheten befinner sig sedan ett tag i debattstormens öga som ett resultat av den senaste tidens koranbränningar. Inte sällan luftas åsikten att yttrandefriheten skulle handla om en viss ideologi, vilket är ett problem. För yttrandefriheten är en princip, inte en fråga om subjektiva känslor eller politisk hållning, skriver styrelsen för föreningen Yttrandefrihetsombudsmannen.

Yttrandefriheten är en grundbult i ett fritt och demokratiskt samhälle. I Sverige regleras den i Regeringsformen och yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten är en långtgående princip som endast och bara kan inskränkas genom lag och då det är absolut nödvändigt. Och ändå: Har det någonsin tidigare pratats så mycket om yttrandefrihet som just nu?

Yttrandefrihetsmannens styrelse, fr.v: Urban Månsson, Jan Sjunnesson, Daniel Svensson, Ola Bengtsson, Helene Bergman, Tage Perntz. Foto: Ted S. Warren/AP/TT / Privat

”Yttrandefriheten är en princip, inte en fråga om subjektiva känslor eller politisk hållning.”

DEBATT: Yttrandefriheten är inte vänster eller höger

Nyttan med biobränslen är högst tveksam eftersom även dessa ger upphov till koldioxidutsläpp. Men även om vi går med på argumenten för att de ger netto noll av koldioxidutsläpp, så konkurrerar skogen som källa till biobränsle med skogen som kolsänka, skriver civilingenjören i teknisk fysik Jan Weiner.

Med syfte att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter har det lagstiftats om krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, den så kallade reduktionsplikten. Den nuvarande regeringen har <a href="https://www.regeringen.se/remisser/2023/07/remiss-av-promemorian-sankning-av-reduktionsplikten-for-bensin-och-diesel/" target="_blank" rel="noopener">föreslagit en ändring i lagen</a> som innebär att kraven på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel skall sänkas i stället för att i enlighet med den nu gällande lagen höjas de närmaste åren. I den senaste <a href="https://www.svtplay.se/video/8E37R22/agenda/partiledardebatt-del-2" target="_blank" rel="noopener">partiledardebatten i SVT</a> karaktäriserade delar av oppositionen detta beslut med ord som absurt, vanvett och begravda klimatmål.

Dagens debattör Jan Weiner är civilingenjör i teknisk fysik. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

Biobränslen ger CO2-utsläpp och skogen som biobränsle konkurrerar med skogen som kolsänka.