Entreprenörer med svensk bakgrund riskerar i dag mångåriga skattetvister – trots att de bott utomlands i årtionden. Regeringens nya lagförslag kan förändra det, skriver Lars Beckman (M).

I dag lever omkring 700 000 svenskar utomlands. De studerar, arbetar och lever sina liv i andra länder – ofta med starka band kvar till Sverige. För en medelstor, exportberoende ekonomi som den svenska är dessa människor en ovärderlig tillgång, ändå ser vi hur de ofta hamnar i kläm när de återvänder eller på nytt lämnar Sverige.

Skatteverkets tolkningar av svenska skatteregler har drivit flera utlandssvenskar till mångåriga och kostsamma rättsprocesser. Foto: Fialotta Bratt

Oklara skatteregler driver bort investeringar – och jobb – från Sverige.

Debatt: Snart kan 700 000 svenskar vara mindre rädda för Skatteverket

Inför valet 2026 röstar många av gammal vana – eller av rädsla för alternativen. Men ett demokratiskt system kan inte förnya sig om ingenting någonsin står på spel, skriver Michael Merdoyo.

Inför valet 2026 kommer många väljare att ställas inför samma fråga som de ställt sig i flera val i rad:

Valsedlarna finns där – men hur många röstar av övertygelse snarare än gammal vana? Foto: Privat/LevandeMänniska, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Ett demokratiskt system kan inte förnya sig om ingenting någonsin står på spel.

Debatt: Demokrati fungerar bara om partier kan dö

Vegetarisk mat i skolan kan vara ett steg mot hållbarhet – men när ekonomiska och politiska mål går före barns näringsbehov riskerar kommunerna att bryta mot både skollagen och barnkonventionen, skriver Karl Mattias Bergsten och Robert Appelfeldt.

Beslutet att successivt ersätta animaliska proteinkällor med vegetariska alternativ i Sveriges skolor väcker både juridiska och ekonomiska frågor. Det handlar inte om ideologi, utan om lagkrav, barns hälsa och huvudmannens ansvar.

Barns rätt till näringsriktig skolmat får inte bli en budgetpost, skriver debattörerna. Foto: Privat/Montage

Barns rätt till näringsriktig skolmat får inte bli en budgetpost

Debatt: När ekonomin går före barnens hälsa

EU är på väg att ta nästa steg i medlemskapsförhandlingarna med Ukraina och Moldavien. Det är begripligt i skuggan av Rysslands krig. Men samtidigt driver Bryssels utvidgningsentusiaster på för ett större Europa utan att först lösa unionens egna problem, skriver Hugo Hobring.

Om några dagar öppnas dörren i Bryssel och återigen ligger utvidgningen på bordet. Bakom stängda dörrar, mellan presskonferenser och diplomatiska låsningar, förbereds nästa steg i medlemskapsförhandlingarna med Ukraina och Moldavien. Orden är stora. Säkerhet, historia och ansvar. Rysslands krig har ritat om Europas karta, gjort Ukraina till symbolen för motstånd och placerat Moldavien i samma geopolitiska skugga. Det är lätt att förstå varför dörren öppnas. Men mitt i allt detta undviks frågan som borde komma först. Vilket EU är det egentligen som Ukraina och Moldavien ska gå med i?

Hugo Hobring menar att EU måste reformera sig innan unionen expanderar ytterligare. Foto: Privat / Thijs ter Haar, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

EU öppnar dörren för Ukraina och Moldavien – men är unionen redo att ta emot dem?