Koranen är full av beskrivningar av helvetets plågor i form av just eld, den eld som i evighet ska straffa de otrogna. Att just bränna koranen och utsätta den för dess egna förskrivna straff, är således en helt logisk form av religionskritik, skriver dagens debattör Jan Lysén.

I SvD <a href="https://www.svd.se/a/3EzKvL/yttrandefriheten-inget-vard-utan-ratten-att-hada-skriver-rudenstrand-och-sturmark" target="_blank" rel="noopener">13/5</a> och <a href="https://www.svd.se/a/Llq2kJ/ratten-att-hada-har-inte-ifragasatts-skriver-lambertz-och-virk" target="_blank" rel="noopener">17/5</a> förs en debatt huruvida koranbränningar skall prövas i domstol som hatbrott, då de skulle vara missaktande, alltså ge uttryck för en alldeles för låg värdering, mot en grupps trosbekännelse. För <a href="https://svjt.se/content/branna-koranen-ar-hets-mot-folkgrupp" target="_blank" rel="noopener">straffbarhet</a> krävs att gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion om folkgruppens trosbekännelse i fråga klart och tydligt överskrids.Jag skall här göra gällande att så inte är fallet när det gäller koranbränningar och islam.

Dagens debattör Jan Lysén anser att koranbränningar är logisk religionskritik. Foto: Privat / Pontus Lundahl/TT

Att utsätta koranen för dess eget förskrivna straff är således en helt logisk form av religionskritik.

DEBATT: Koranbränningar är inte hatbrott

Klimatforskare som även är aktivister urholkar förtroendet för forskningen, inte minst i en situation där klimataktivismen radikaliserats och använder sig av metoder som trafikblockader och sabotage, skriver Patrick Reslow och Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna.

I olika mediala sammanhang har det framförts att det måste vara möjligt att vara aktivist och tillika klimatforskare. Spetsen i argumentationen har riktat sig mot Sverigedemokraternas och regeringens syn rörande just klimataktivister. Vi förstår att det finns en oro hos dem som är aktivister och tillika klimatforskare. Det har varit ett förhållande som inte har granskats av vare sig media eller politik.

Dagens debattörer Patrick Reslow och Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna. Foto: Pressbilder

Klimatforskare som även är aktivister urholkar förtroendet för forskningen.

DEBATT: Nej, klimatforskare bör inte vara aktivister!

Förhandlingarna om ett nytt Iranavtal, vars föregångare Iran flagrant brutit mot sedan USA drog sig ur det, ligger på is på grund av mullaregimens vapenleveranser till Ryssland och dess brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är hög tid att EU officiellt förklarar att man skrotar dem, skriver Armin Firouzbakhsh.

JCPOA, förkortning av den gemensamma övergripande handlingsplanen, allmänt känd som Irans kärnkraftsavtal, var ett avtal mellan Iran och USA, Frankrike, Ryssland, Storbritannien, Kina och Tyskland tillsammans med Europeiska unionen.

Irans president i samtal med Rysslands i onsdags. Dagens debattör Armin Firouzbakhsh vill skrota Iranavtalet. Foto: Mikhail Klimentyev/AP/TT / Privat

Mullaregimen levererar vapen till Ryssland och begår brott mot iraniernas mänskliga rättigheter.

DEBATT: Skrota förhandlingarna om nytt Iranavtal

De statliga bidragen fortsätter att trilla in till tjej- och kvinnojourerna, trots att uppföljning av verksamheten saknas, och trots att flertalet jourer inte har kompetens att ta emot kvinnor ur de mest våldsutsatta grupperna. Handlar det bara om politisk vilja att signalera goodwill? För att verksamheten ska fungera rationellt krävs en helt annan genomlysning och styrning, skriver Magnus Falkman.

Arbetsmarknadsdepartementet meddelade nyligen att tjej- och kvinnojourerna får ett <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/04/extra-stod-till-de-lokala-kvinno--och-tjejjourerna/" target="_blank" rel="noopener">extra bidrag på 50 miljoner kronor under 2023</a> – utöver de <a href="https://relationsvald.media/wp-content/uploads/2023/05/Statsbidrag-kvinno-och-tjejjourer-bidragsaren-2022-och-2023.pdf" target="_blank" rel="noopener">98 miljoner som redan beviljats för år 2023</a>. Detta med motiveringen att kostnaderna i samhället har ökat.

Dagens debattör Magnus Falkman vill se en rationell styrning som riktar hjälpen till de mest utsatta. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT 

För att verksamheten ska fungera rationellt och nå de mest utsatta krävs genomlysning och styrning.