De storskaliga kombinerade anfallen mot ukrainska städer blottar en strukturell kris i det europeiska luftvärnskonceptet: Väst har några av världens mest avancerade robotar – men alldeles för få av dem. Utan industriell skalbarhet riskerar Europas luftförsvar att tömmas på kritiska interceptorer på mycket kort tid, skriver Lars Berg.

De kombinerade robotangreppen mot ukrainsk infrastruktur under sommaren 2026 sätter fingret på en obekväm sanning som västerländska militärstrateger länge har försökt ducka: Västvärldens luftvärn är teknologiskt avancerat – men industriellt sårbart.

Patriot-system i Turkiet. Bild: Public Domain

”Väst har några av världens mest avancerade robotar – men alldeles för få av dem”

Debatt: Vad Ukrainas luftförsvar lär Sverige om västvärldens sårbarhet

Tillverkningen av grön vätgas kräver enorma mängder grön el. Bevisligen har förhoppningarna om dessa mängder grön el kommit på skam i hela Europa. Ett flertal stålproducenter som länge hade planer på att via grön vätgas producera grönt stål har idag antingen helt skrotat dessa planer eller skjutit upp dem på obestämbar framtid.

Tyska Thyssenkrupp beviljades tidigare 2 miljarder euro i offentligt stöd för att bygga ett nytt fossilfritt stålverk baserat på grön vätgas i Nordrhein-Westfalen. Thyssenkrupp förhandlar nu med EU och tyska staten att få bygga stålverket med bibehållna statliga subventioner men utan den gröna vätgasen, för att istället använda den tidigare beprövade metoden med naturgas tillsammans med koks och kol i traditionella masugnar som ger många gånger högre koldioxidutsläpp.

Hybrits  försöksanläggning under uppförande i Luleå. Bild: AndersFrick/CC BY-SA 4.0

”De så omhuldade och av klimatdebattörer hypade Gröna vätgasprojekten visade sig ekonomiskt ohållbara”

Debatt: Hypen för grön vätgas är döende

Alla skolor ska granskas. Samma lagar och regler ska gälla oavsett huvudman och oavsett om en skola har konfessionell inriktning. Men statlig tillsyn måste också vara saklig, likvärdig och proportionerlig. Skolinspektionens egna siffror väcker därför frågor. Vi motsätter oss inte tillsyn. Vi ifrågasätter varför tillsynsbelastningen tycks vara så ojämnt fördelad och efterfrågar den riskanalys som motiverar skillnaden skriver Stefan Häggström, rektor.

I regleringsbrevet för 2024 fick Skolinspektionen i uppdrag att öka användningen av oanmälda besök. Den redovisning som Skolinspektionen själv gjorde 27 mars 2026 väcker frågor om hur tillsynen fördelats. Under 2023 genomfördes 33 sådana besök. År 2024 var antalet 366 och 2025 genomfördes 308. Totalt 674 oanmälda besök på två år.

”Sex gånger överrepresenterad bland de oanmälda besöken i förhållande till sin andel av skolbeståndet”

Debatt: Varför granskas konfessionella skolor hårdare?

”När Jomshofs bok Kafir anklagas för rasism eller islamofobi är kritiken orättvis. Det är fullt legitimt att granska Koranen och dess politiska konsekvenser” skriver Birger Salt.

På kort tid har två uttalanden från personer med koppling till Malmö återigen illustrerat varför hård kritik av vissa tolkningar av islam är både legitim och nödvändig. De visar också varför Richard Jomshofs bok Kafir fyller en lucka som traditionella medier lämnar öppen.

”Det är fullt legitimt att granska Koranen och dess politiska konsekvenser”