Från krigen 1948 till Hamas och Iran – försöken att förinta Israel har aldrig fått ett tydligt erkännande. Riksdagen bör erkänna de antisionistiska folkmorden, skriver Axel Otterberg.

Detta är ett öppet brev till Sveriges riksdagsledamöter. Sverige har länge uppmärksammat och erkänt olika former av förföljelse, folkmord och politiskt förtryck. Men en historisk verklighet saknar fortfarande ett tydligt erkännande: den långvariga strävan att genom krig, terrorism, förföljelse och ideologisk mobilisering förinta Israel och det judiska folkets nationella självbestämmande. Jag menar därför att Sverige bör erkänna begreppet ”de antisionistiska folkmorden”.

Axel Otterberg uppmanar riksdagsledamöterna att ta frågan vidare. Foto: Privat/Julian Herzog, CC BY 4.0.

Arabstaterna, Sovjet, Hamas och Iran har haft samma mål: att utplåna Israel

Debatt: Öppet brev till riksdagen – erkänn de antisionistiska folkmorden!

Europa befinner sig redan i en konflikt som sällan ser ut som krig. Sabotage, cyberangrepp, drönare och störningar testar våra gränser steg för steg. Sverige måste bli bättre på att förstå gråzonen och framför allt på att svara i den, skriver Hugo Hobring.

<a href="https://www.reuters.com/world/russia-puts-lives-risk-across-europe-with-hybrid-attacks-kallas-says-2026-10-05/" target="_blank" rel="noopener">Den 5 oktober stod EU:s utrikeschef Kaja Kallas </a>framför pressen i Bryssel och beskrev ett Europa där gränsen mellan fred och konflikt blir allt svårare att se. Drönare hade åter dykt upp över europeiskt luftrum. Sabotage, cyberangrepp och andra störningar fortsatte att utredas. Händelserna såg olika ut, men tillsammans pekade de åt samma håll: Ryssland tar större risker, testar Europas reaktioner och pressar sig fram i det utrymme där osäkerheten fortfarande är tillräckligt stor för att skapa tvekan.

Vi har rustat för krig – men konflikten pågår redan

Debatt: Sverige behöver lära sig leva i gråzonen

Sann empati med unga som lider av könsdysfori kan ibland betyda att säga: vänta. När besluten inte kan göras ogjorda är försiktighet en form av omsorg, skriver Carlos Manuel Estefanía Aulet.

En av det upplysta samhällets viktigaste uppgifter är att skydda sina mest sårbara invånare. Barn och ungdomar intar här en särställning, eftersom deras kroppsliga och psykologiska utveckling ännu inte är färdig och deras förmåga att överblicka konsekvenserna av livsavgörande beslut av naturliga skäl är begränsad. Därför blir språket viktigt. När permanenta medicinska ingrepp beskrivs med administrativa eller terapeutiska eufemismer riskerar orden att göra det svåra beslutet mindre svårt än det faktiskt är.

Unga med könsdysfori behöver en bred psykologisk bedömning innan livsavgörande beslut fattas, menar skribenten. Bilden är en genrebild. Foto: Pexels.

Sann empati kan ibland betyda att säga: vänta, låt oss undersöka detta först

Debatt: När ideologin döper om det oåterkalleliga

Irland vill gärna framställa sig som en progressiv, humanitär och människorättsorienterad västerländsk demokrati. Men när det gäller antisemitismen finns en obehaglig diskrepans mellan självbilden och verkligheten, skriver Axel Otterberg.

Det kanske mest avslöjande är att Irland fortfarande saknar en officiell statlig mekanism för att separat registrera antisemitiska incidenter.

Leinster House i Dublin, där det irländska parlamentet sammanträder. Landet saknar fortfarande ett statligt system för att registrera antisemitiska incidenter. Foto: David Kernan, CC BY 4.0.

Judar rapporterade 143 hatincidenter på sex månader – staten saknar egen statistik