<div> <p>Partiet Nyans förslag om nya helgdagar verkar splittrande. Den svenska kulturella svenska kristendomen är sedan länge och för de flesta tömd på religiöst innehåll, men dess gemensamma helgdagar fungerar som ett sammanhållande kitt mellan landets innebyggare, skriver dagens debattör Ulf Lönnberg.</p> </div>

<div>
 <strong>Den 22 augusti</strong> 2018 uteslöts Mikail Yüksel, Centerns toppkandidat till riksdagen, <span lang="SV">ur partiet. H</span>an hade haft samröre med den turkiska högerextrema organisationen Grå vargarna.
</div>

Dagens debattör Ulf Lönnberg är kritisk till partiet Nyans förslag. Foto: Privat / Sören Andersson/TT

De gemensamma kulturkristna helgdagarna fungerar som ett sammanhållande kitt mellan landets invånare.

DEBATT: Nya och fler religiösa helgdagar splittrar Sverige

<p>I denna veckas Bulletin Live debatterar RFSL:s tidigare ordförande Sören Juvas Medborglig Samlings partiledare Ilan Sadè om Pride.</p>

<p>Behövs Pride? Får vem som helst delta i Pride? Får SD och MED delta i Pride? Ska Pride vara politiskt? Vad ska göras åt hbtq-personer som lever under hedersförtryck i Sverige? Ska moskéer inkludera hbtq-personer?</p>

Missa inte Pride-debatten mellan Sören Juvas (S) och Ilan Sadé (MED)

Bulletin Debatt: Behövs Pride? Sören Juvas (S) vs Ilan Sadé (MED)

<div><span lang="SV">När flera partier troligen går till val med krav på en ”ny folkräkning” måste viktiga fakta upp på bordet. Ett exempel är de multipla identiteterna, ett problem som bara kan åtgärdas genom lagändringar. Men då måste väljarna veta vad de ska kräva av sina politiker, skriver dagens debattör Camilla Grepe.</span></div>

<p><strong>Hur är det </strong>alls<strong> </strong>möjligt att skaffa sig flera identiteter? Svaret är enkelt: Lagen gör det möjligt.</p>

Dagens debattör Camilla Grepe är skeptiskt till förslagen om folkräkning. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

En ”ny folkräkning” vore ett stort slag i luften. Det som krävs är ett antal lagändringar, skriver dagens debattör.

DEBATT: Fusk med multipla identiteter kräver lagändring – inte ”folkräkning”

<p>Hemskolning har potentiella baksidor i form av föräldrar som kan vilja isolera sina barn från samhället av religiösa eller andra skäl, men det är ingen anledning att inte tillåta ansvarsfulla föräldrar att bedriva läroplansenlig undervisning i hemmet. Rätt till hemskolning är en frihetlig idé, och borgerligheten borde driva frågan, skriver förlossningsöverläkaren Bitte Claus.</p>

<p><strong>Hemskolning, att föräldrar</strong> själva tar ansvaret för sina barns utbildning, är ett marginellt fenomen, även i länder där det är tillåtet, och många föräldrar som idag väljer att hemskola sitt barn gör det ofta för att man är kritisk till den konventionella utbildningen och vill reflektera ”alternativa fakta” eller religiös/politisk fundamentalism i sina barns utbildning, så det finns anledning att ifrågasätta konceptet. Men det finns också anledningar till att det kan vara dags att omvärdera. Framför allt finns ingen tvekan om att kunskapsstandarden i den svenska skolan är i fritt fall, och det om något är väl ett skäl att tänka efter. Och för den som inte bor i en storstadsregion finns det få privata alternativ. Om vi, i det postindustriella samhället, kan välja att bo var vi vill och arbeta hemifrån, varför kan inte det också gälla barnen? Alla föräldrar som slitit med en mobbad unge, skolbyten, ändlösa lärarsamtal eller en särskilt intellektuellt begåvad unge vet att skolan inte fungerar för alla.</p>

Dagens debattör Bitte Claus och barn som hemskolas i Tyskland under pandemin. Foto: Zuzana Strelcova / Michael Probst/AP/TT

Tanken om hemskolning är, i all väsentligt, en frihetlig tanke, som bejakar pluralitet och valfrihet. 