Sverige är segregerat, både geografiskt och andligt. Ingen rikspolitiker har besökt Biskopsgården efter polismordet och i radion väcker buskörning på Strandvägen lika stor uppmärksamhet. Det är inte förrän vi inser att problemområdena är en del av samma land som idyllerna, som våra styrande kanske fattar att något måste göras.

Vid passkontrollen i en del länder, bland annat Tyskland och USA, händer det att nitiska passpoliser ställer några frågor för att kontrollera om passet är äkta. Då gäller det att minnas när och var man är född. Det kanske låter enkelt, men jag har ofta svarat fel. På frågan om var jag är född svarar jag utan att tänka mig för ”Gothenburg”. Men i passet står det ”Biskopsgården” och för många skeptiska passpoliser har jag fått förklara att Biskopsgården är en församling i Göteborg, därav min felsägning.

Bergums 1200-talskyrka, tio minuters resa från Hjällbo. Foto: Dan Korn.

Ingen rikspolitiker har besökt Biskopsgården efter polismordet, ett tecken på en andlig och fysisk segregering.

Dan Korn: Sverige möts, men borde mötas mer

Den nya överklassen består till största delen av anställda människor med god lön som styr världen utan att själva vara riktigt medvetna om det, eftersom det de själva betraktar som rätt uppfattas som universella sanningar, skriver Dan Korn.

På Vadsboslätten, utanför Mariestad, bodde för några årtionden sedan en man som nästan dagligen gick klädd i karolineruniform. Hans historiska intresse för den svenska stormaktstiden hade övergått till en form av besatthet, som blev löjlig när han gick till affären och handlade iförd hela munderingen.

Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet. Foto: Nils Petter Nilsson/TT.

Dan Korn skriver att samtidens överklass inte består av de rikaste kapitalisterna, utan av universitetsutbildade.

Dan Korn: Nooshi Dadgostar är Sveriges svar på Donald Trump

Kan en civilisation tröttna och avveckla sig själv? Det frågar Bulletins opinionschef – och även nye chefen för ledarredaktionen – Dan Korn.

Kan det vara så att en civilisation, en stat eller en kultur kan drabbas av uttröttning och att den då börjar avveckla sig själv? Den brittiske konsthistorikern Kenneth Clark menade att en lika stor fiende mot civilisationer som krig eller sjukdomar var hopplösheten. När civilisationen mist tron på sig själv, därför att den blivit för tråkig, vill dess egna invånare att den går under, för då händer det i varje fall något spännande.

Kenneth Clark varnade för hopplösheten. Hans tv-serie Civilisation (1969) streamas på BBC. Foto: BBC.

Dan Korn: När samhället går sönder händer det i varje fall något spännande.

En civilisation som tröttnat på sig själv

I hundratals år har människor drömt om att omvända brottslingar och när det inte har gått har de velat avskaffa straff, eftersom de ändå inte hjälper. Nej, de kanske inte hjälper brottslingarna, men väl offren, skriver Dan Korn.

I en stor del av världen är det en självklarhet att en brottsling ska straffas för att sona sitt brott. Den som gjort ett fel anses ha en skuld och därifrån kommer ju ordet skyldig. Skulden kan betalas tillbaka genom att man utsätter den skyldige för någon form av lidande, antingen fysiskt eller psykiskt i form av förödmjukelse eller inlåsning.

Linda Westerlund Snecker i Riksdagens talarstol i en debatt om gängkriminalitet. Foto: Henrik Montgomery/TT

Visionärer om brottsförebyggande har alltid ägnat sig mer åt förövare än offer.