Är det rasism att apor äter bananer och att Djingis Khan hade asiatiskt utseende? Så är det i varje fall om välmenande vuxna får bestämma.

En ofta upprepad skröna är att man i Europa under vikingatiden bad bönen ”A furore Normannorum libera nos, Domine” (fritt översatt: Gud bevare oss från nordmännens raseri). Med lite omskrivning är det en bön som skulle kunna användas även i vår tid, men då något i stil med ”Gud bevare oss från antirasisternas raseri”, vilket de gångna dagarnas händelser effektivt har illustrerat.

Lundaspexet Djingis Khan. Foto: Fredrik Tersmeden Wiki Commons

Lindén: När antirasismen blir rasistisk

En svensk artistduo med hög svansföring har ställt in en spelning i Saudiarabien. Handlar det om insikt eller skriverier? Musiketablissemanget är tyst, för duon är vänster.

Om det finns en svensk kulturadel tillhör Rebecca Scheja och Fiona FitzPatrick dess översta överklass. Den ena är dotter till Staffan Scheja, konsertpianist och tidigare prorektor för Kungliga Musikhögskolan, och den andra till Greg FitzPatrick, som var en av dem som tog in synten i Sverige.

Fiona FitzPatrick och Rebecca Scheja. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Omhuldad vänsterduo trampar åter i klaveret.

Lindén: Gycklare vill inte längre vara hycklare

Skippa duschandet för miljöns skull? Det är lika vettigt som att inte tvätta händerna efter toalettbesök. Sverige lider ingen brist på vatten.

Känns uttrycket pelarhelgon igen? Det beskriver kristna asketer i dagens Mellanöstern som på 400- och 500-talet bodde på stora pelare för att där ägna sig åt bön och meditation. Pelarna var ofta mellan fem och tio meter höga och på toppen fanns en hydda. Dessa heliga män kallades även styliter och det ansågs som ett munklöfte att inte lämna pelarna varifrån de även kunde predika till sina anhängare. Att vara stylit eller ett pelarhelgon ansågs extra heligt och det verkar som rörelsen fått en återfödelse i de som är villiga att ta till extrema, för att inte säga dumdristiga, åtgärder i omsorg om miljön.

Ta en dusch och gör det med gott samvete. Foto: Wiki Commons Public Domain

Vissa människor gör allt för att känna sig utvalda. 

Lindén: Smuts är den nyaste trenden 

Kyrkomötets beslut om att ”utreda om Israel är en apartheidstat” är en unken påminnelse om det förflutna. Men också ett tecken på en desperat vilja att framstå som mångkulturell. De enda förlorarna är kyrkans medlemmar.

Svenska kyrkan är en fascinerande organisation. Den är sedan millenieskiftet skild från staten, men ändå inte. Tusen år av historia spelar roll: statschefen måste vara medlem, Stockholms domprost håller av hävd gudstjänst för ledamöter vid riksdagens öppnande och ärkebiskopen närvarar vid Svenska Akademiens högtidssammankomst. Kyrkan ska inte vara en del av etablissmanget men är det ändå. Därför är det inte heller förvånande att den präglas av politik.

Uppsala domkyrka som är centrum för Svenska kyrkan. Foto: Wikki Commons Public Domain

Skrattretande att Svenska kyrkan anklagar Israel för apartheid. 