SVT:s skildring av Malinmordet 1996 och den slutgiltiga domen är ytterst sevärd, skriver David Lindén.

Människan har var varit intresserad av brott och straff så länge som vi har haft ett skriftspråk. Intresset har varit närgånget inom både fakta och fiktion. Tänk på Euripides pjäs från 400-talet f. Kr. där Medea som hämnd dödar sina barn eller för den delen hur den engelska pressen på 1800-talet frossade i Jack Uppskärarens härjningar i London. Min personliga favorit gäller kärleksbiljetterna mellan Gustaf Mauritz Armfelt (1757–1814) och Magdalena Rudenschöld (1757–1823) som publicerades 1794. Syftet var att skapa opinion mot Rudenschöld som hade deltagit i en konspiration mot Karl XIII och skulle idag kallas för ”slutshaming”.

Rättvisan kom ikapp mördaren. Foto: Wikipedia 

SVT:s Kriminalarkivet är en värdig skildring av ett vidrigt mord.

Lindén: Alla skildringar av brott är inte vulgära 

Den nya generationens gäng är disciplinerade, lågmälda och effektiva. Målmedvetna brottslingar kommer att bli ännu svårare att knäcka, skriver David Lindén.

Den franske författaren Honoré de Balzac (1799–1850) lär ha sagt att ”bakom varje stor förmögenhet ligger ett välplanerat brott” eller något liknande. Klyschigt och fånigt kan tyckas, men det finns ett visst mått av sanning bakom orden. Betänk den italienska renässansbankirfamiljen Medici eller amerikanska rövarbaroner på 1800-talet. Om Lorenzo de Medici (1449–1499) eller Cornelius Vanderbilt (1794–1877) verkat i den svenska samtiden hade de, förhoppningsvis, utretts av ekobrottsmyndigheten och i Medicis fall för ett antal mord. Men nu är de främst ihågkomna som kulturmecenater. Likt annan affärsverksamhet vill organiserad gängkriminalitet främst tjäna pengar. Det görs bäst om man minimerar riskerna.

Joseph Kennedy tillsammans med Winston Churchill. Foto: Wikipedia. 

Snart har knarklangarna auktoriserade revisorer.

Lindén: Kriminella aktiebolag är redan här

I morgon avslutas Sveriges trevligaste festival. Under en vecka i Visby har man ägnat sig åt att återskapa det förflutna. Det slår Almedalen alla dagar i veckan, skriver David Lindén.

En klassisk fördom som råder om kultur är att om man vill värna den så måste den vara statisk i betydelsen oföränderlig. Men så är inte fallet. Ett typexempel är folkdräkter. Det vi betraktar som en gammal folkdräkt skulle generationer tidigare ses som en nymodig eller förändrad sådan. Resonemanget går också att applicera på historia och vad som lite slarvigt kan kallas för ”lajvande” – att klä ut sig i historiska kläder och leva historien. Ett bättre ord för lajvande är historiskt återskapande och i morgon avslutas ett av de främsta sådana evenemangen i Sverige.

Ett medeltida knektläger vid Visby ringmur. Foto: Privat 

Lindén: Medeltidsveckan är en kulturell skatt

P3-dokumentärs skildring av pensionsbolaget Allra är ett mästerverk. Det skildrar inte bara girighet utan även varför det svenska etablissemanget kunde falla för dessa charlataner, skriver David Lindén.

I efterhand kan det ligga något komiskt i berättelser om lurendrejare och bedragare. Med alla korten på bordet ser man att någonting var fel och man kan nästan dra på munnen åt dem som lurades. Inom romantiken, eller sol och vårande som det kallas, finns exemplet Gustaf Raskenstam, vilken under andra världskriget förlovade sig med runt hundra kvinnor och vars vidlyftiga liv filmatiserades 1983 med Gunnar Hellström i huvudrollen. Filmen är halvt komisk men det blir inte lika roligt när man tänker på offren som trodde att de hade hittat kärleken.

Ny radiodokumentär klär av Ernstbergers girighet. Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

Underhållande skildring av pensionsbolaget Allras uppgång och fall. 