Tudortidens England fortsätter att fascinera. Men varför har vi inte vår egen historiska ärkeskurk? Det borde ha varit Gustav Vasa, skriver David Lindén.

Det är ett vedertaget faktum att Hollywood älskar historia. Även om historieskrivningen där ofta blir tämligen inkorrekt går det att göra bra film. Det bästa exemplet är Tudor-dynastin som styrde England 1485–1603, mellan slaget vid Bosworth och drottning Elisabet I:s död 1603. Den störste av dem alla var Henry VIII, som på svenska stavas Henrik, och som blev den monark som alla historieintresserade har en relation till.

Hans Holbeins porträtt av Henrik VIII. Foto: Wikipedia. 

Englands motsvarighet till vår kung Gösta inbjuder mer till filmatiseringar. Varför?

Lindén: Henrik VIII symboliserar vårt behov av skurkar

Så här i början av jobbtider spelar arkitektonisk skönhet större roll än någonsin, skriver David Lindén.

Världens sju underverk är sällan något man idag talar om annat än i historieböcker, förutom när det gäller skämt och intressanta dokumentärer. Men ändå är de på många sätt relevanta för intresset bottnar i att de kan sammanfattas som perfekt arkitektur. Ett exempel som inte längre är med oss är fyren på Faros, som i nästan tusen år var ett landmärke för sjöfarare, eller Babylons hängande trädgårdar som fick sanden att blomstra. Men ännu tronar pyramiderna i Giza vid Nilen. De har fascinerat oss i flera tusen år och kommer troligtvis att göra så även i fortsättningen.

Pyramider tilltalar oss fortfarande. Foto: Wikipedia 

Världens sju underverk ger oss inspiration.

Lindén: Vårt behov av underverken

Det är staden som vi älskar att hata men som många av oss bor i. Centrum för Sverige och mycket av dess historia, skriver David Lindén.

Egentligen är det lite töntigt med storstilade jubiléer och speciellt då det med största säkerhet inte är ett korrekt jubileum. Men det är ändå lite roligt att uppmärksamma för att det är ett accepterat datum bland gemene man. Som årtalet 1252 som säljs på t-shirtar och luvtröjor överallt längst Österlånggatan i Gamla stan. Det handlar om Sveriges huvudstad Stockholm och vad som brukar påstås vara dess födelsedag.

En stad att älska och att hata. Foto: Wikiipedia 

Lindén: Grattis Stockholm – vare sig vi vill det eller inte!

Försvaret för Rushdie dröjde nästan trettio år. Det är bäst att be om ursäkt så fort man inser att man trampat i klaveret och speciellt inom politiken, skriver David Lindén.

Tyvärr måste jag krypa till korset och låta valrörelsen leta sig in på kultursidan. Det känns som ett personligt misslyckande då kulturen inte behöver vara politisk även om många svenska intellektuella gärna vill vara det. Förhoppningsvis går det att hitta ett mellanting mellan DN Kultur som i princip har blivit en fristående ledarsida och det faktum att dåvarande Expressen kultur inte nämnde Berlinmurens fall. Det finns tillfällen då kultur och dagspolitik möter varandra.

Ren tur att Salman Rushdie hittills överlevt. Foto: Wikipedia 

Bättre att be om ursäkt än att slingra sig. 