Åklagare fälls inte längre för att de väckt åtal mot någon oskyldig. Har åklagarna i praktiken avskaffat de lagar som reglerar deras makt? Behandlingen av min anmälan ger svaret, skriver Erik J Olsson.

Få yrkesgrupper har möjlighet att påverka vilka lagar som gäller för dem själva. Ännu färre har möjlighet att påverka rättstillämpningen så att dessa lagar faktiskt aldrig används. Då spelar det ingen roll att lagarna finns kvar i lagboken.

Av någon anledning brister åklagarnas entusiasm när det gäller att åtala sig själva. Foto: Johan Nilsson/TT

”Det är som att anmäla en cykelstöld och finna att den utreds som en bilstöld, varefter det konstateras att ingen bil blivit stulen varför undersökningen kan avslutas”

Olsson: Så gjorde sig åklagarna åtalsimmuna

Filosofiprofessorn Erik J Olsson gjorde många arga med boken ”Den mjuka staten”. Snart fann han sig inför rätta, åtalad för misshandel. Men nu har villebrådet blivit jägare. Här berättar han sin historia.

Det såg definitivt inte bra ut för mig när jag åtalades för misshandel efter att jag avhyst en kvinna som trängt sig in på mitt tjänsterum och vägrade gå. (<a href="https://bulletin.nu/olsson-jag-skrev-om-den-mjuka-staten-sen-hamnade-jag-sjalv-infor-ratta">HÄR</a>). Jag hade just publicerat en av 2024 års mest kontroversiella böcker om feminiseringen av samhället: ”Den mjuka staten”. Boken beskrevs i vissa recensioner som misogyn och kvinnofientlig. Redan innan boken kom ut hade jag problematiserat det kvinnliga inflytandet i samhället och hävdat att kvinnor hotar yttrandefriheten i akademin.

Snart får vi veta om åklagare faktiskt kan dömas för ”Obefogat åtal”. Foto: Johan Nilsson / TT

Författaren till ”Den mjuka staten” inför rätta

Olsson: Åklagaren såg mig som ett lätt byte – nu är rollerna ombytta

Min bok om den mjuka, kvinnodominerade staten fick oväntad bekräftelse när jag själv hamnade i rätten efter att ha försökt freda mitt tjänsterum, skriver Erik J Olsson.

I ”Den mjuka staten” beskriver jag och min fru Catharina Grönqvist Olsson ett Sverige där kvinnor i allt högre grad dominerar på centrala positioner i samhället. Bakom förskjutningen ligger inte minst en utbildningsfördel som gör att kvinnorna konkurrerar ut männen inom yrken som kräver formell kompetens. Vi frågar oss vilka konsekvenserna blir för samhället i ljuset av de psykologiska könsskillnader som etablerad forskning påvisat. Är förändringen enbart av godo? Några axplock som givetvis är statistiska och inte gäller varje enskild kvinna och man: Kvinnor är mer tillmötesgående och mindre benägna till konfrontation. Konflikter löses genom att man pratar med varandra i syfte att uppnå samförstånd. Kvinnor ogillar därför hierarkier och att någon ger order eller utövar makt över någon annan. Kvinnor är också mer ömsinta, medkännande och intresserade av att hjälpa andra. Det är således inte överraskande att kvinnors etiska tänkande skiljer sig från mäns. Tidiga feminister som Carol Gilligan talade om en omtankens etik i motsats till en etik grundad i abstrakta principer. I boken argumenterar vi för att kvinnornas frammarsch lett till ett samhälle som alltmer återspeglar ett typiskt feminint tänkande och att detta har sitt pris. Två exempel: Tidigare tog polisen i med kraft mot vandaliserande demonstranter och lärare skulle, som det hette i 1962 års läroplan, ”omedelbart ställa en orosstiftare till individuellt ansvar”. Idag är det ”lågaffektivt bemötande” som gäller över hela linjen – i förhoppningen att bråkmakarna på egen hand ska inse misstaget och sedan komma slokörade och lova bot och bättring.

Erik J Olsson berättar nu själv om åtalet och rättprocessen mot honom. Foto: Henrik Montgomery/TT/Privat

Berättar själv om åtalet: ”Domstolsväsendet är ytterligare ett exempel på feminiseringen”

Olsson: Jag skrev om den mjuka staten – sen hamnade jag själv inför rätta

I stället för att förbjuda woke-ideologin behöver vi omvandla Nationella sekretariatet för genusforskning till en enhet som främjar olika perspektiv på universitet och högskolor, skriver Erik J Olsson.

I en aktuell <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/woke-ideologi-och-politisering-av-universiteten_hc02261/">riksdagsmotion</a> föreslår Josef Fransson (SD) att riksdagen ställer sig bakom att regeringen utreder hur woke-ideologin på svenska universitet och högskolor kan motverkas.

Erik J Olsson föreslår att utbildningsminister Johan Pehrson och regeringen omvandlar det Nationella sekretariet för genusforskning till ett sekretariat för åsiktsmångfald. Foto: Viktoria Bank/TT

”Varför inte omvandla Nationella sekretariatet för genusforskning till Nationella sekretariatet för åsiktsmångfald?”