Det stormar återigen om Elon Musk och Twitter, då han i en andra våg uppmanat folk som inte vill arbeta stenhårt att sluta. Det kan låta brutalt, men forskning visar att vägen till verkliga topprestationer går just via stenhårt arbete, och för många ingenjörer är en arbetsplats utan meningslösa möten och pladdriga HR-människor rena drömmen, skriver Erik Lidström.

Just nu råder stort rabalder kring Elon Musks övertagande av Twitter. Satirsajten The Babylon Bee har en artikel med titeln <a href="https://babylonbee.com/news/twitter-is-dead-300-million-people-post-on-twitter" target="_blank" rel="noopener">”Twitter Is Dead,” 300 Million People Post On Twitter</a>. Efter 19 år inom it så känns det mesta igen. Vad Musk gör är därför för mig en fröjd att skåda.

Elon Musk – går barbariskt hårt fram eller ingenjörernas vän? Foto: Evan Agostini/AP/TT

För många ingenjörer är en arbetsplats utan meningslösa möten och pladdriga HR-människor rena drömmen.

Lidström: Elon Musk, Twitter och vägen till världsklass

En demokratisering av det högre rättsväsendet kräver maktdelning, något som Sverige saknar. En lösning vore att kungen beredde och presenterade förslag till högre utnämningar inom rättsväsendet, skriver Erik Lidström i sin tredje krönika om rättsväsendet och demokratin.

I två tidigare krönikor (<a href="https://bulletin.nu/lidstrom-ett-demokratiskt-rattsvasende-kraver-jury">här </a>och <a href="https://bulletin.nu/lidstrom-domare-och-polischefer-bor-utses-i-val">här</a>) har jag diskuterat grunderna för ett demokratiskt rättsväsende, ett rättsväsende där vi medborgare handgripligen är inblandade som jury och där vi i personval utser våra tingsrättsdomare, åklagare i tingsrätterna och kommunpolischefer.

Borde kungen föreslå kandidater till det högre rättsväsendet? Foto: Pontus Lundahl/TT

En demokratisering av det högre rättsväsendet kräver verklig maktdelning, något som Sverige saknar.

Lidström: Kungen som garant för ett demokratiskt rättsväsende

Människans jägar- och samlarinstinkter leder oss till att uppfatta vissa marknader som omoraliska. Vi applicerar moraliska instinkter som fungerar i små grupper på en makronivå där de leder till haveri. Vilket leder till att vi självklart inser att statlig restaurangverksamhet är en usel idé, men ändå gärna ser förstatligad vård, skriver Erik Lidström.

I Tidöavtalet ingår att utreda ifall staten ska ta över ansvaret för sjukvården i Sverige. Detta leder till en viktig fråga: Varför tror du nästan säkert att vad du nästan säkert vet inte kan fungera – ändå kan fungera?

Verklig privatisering är något annat än anbudsförfarande till storföretag. Foto: Janerik Henriksson/TT

Människans jägar- och samlarinstinkter leder oss till att uppfatta vissa marknader, som vård, som omoraliska. Men våra instinkter leder fel.

Lidström: Statlig vård är en fantastiskt dålig idé

Rättsväsendets viktigaste aktörer har i vårt svenska system närmast noll koppling till den demokratiska processen eller väljarnas rättsmedvetande, och knappast någon röstar efter vilka som kan komma att direkt eller indirekt utses av våra politiker, skriver Erik Lidström.

Jag påpekade i en tidigare krönika att <a href="https://bulletin.nu/lidstrom-ett-demokratiskt-rattsvasende-kraver-jury" target="_blank" rel="noopener">ett demokratiskt rättsväsende kräver jury</a>, ett system där det är framlottade medborgare som avgör skuldfrågan i domstol. Att det i en fungerande demokrati inte kan vara som idag – att några av kommunfullmäktige utsedda nämndemän, plus en domare, både avgör skuldfrågan och dömer.

Borde högre polischefer som Emelie Kullmyr, områdespolischef i Storgöteborg, tillsättas i val? Foto: Adam Ihse/TT

Rättsväsendets viktigaste aktörer har noll koppling till väljarnas rättsmedvetande.