En chauvinistisk självbild hos många i Sverige är att europeisk politik påverkas stort av det svenska Europavalet. Det som kallas ett ödesval för Europa i Sverige är en fördelning av färre mandat än de stora partierna i andra länder har. Sverige har 21 mandat att fördela mellan partierna. Det tyska konservativa partiet CDU förväntas få 30 mandat. Det avgörande är därför hur majoriteten i EU ser ut.

De. svenska valresultatet i EU-valet går i motsatt riktning mot resten av EU. Där resten av EU drar högerut tycks Sverige gå mot en rödgrönare riktning.

Det finns en övertro på hur mycket inflytande de svenska parlamentarikerna har. Foto: Johan Nilsson/TT

Frågor avgörs utifrån parlamentets majoritet, inte utifrån hur det ser ut bland svenskarna. 

Hjort: Se det europeiska valresultatet – inte det svenska

Europavalet borde ha handlat om vilken politik som ska föras i EU de kommande fem åren. Men partierna verkade vilja tala om allt annat än politik och vad de vill göra de kommande åren. Mest verkade de vilja tala om troll.

Valet till Europaparlamentet har varit det kanske mest sensationella valet i Sverige på mycket lång tid. Det borde forskas kring valupptakten, och förhoppningvis kommer det aldrig mer ett sådant val.

En valdebatt som hade handlat om politik hade nog hjälpt många väljare. Foto: Johan Nilsson/TT

• Aldrig har en valdebatt handlat så lite om politik • Inte ens jordbruksstöd diskuterades

Hjort: EU-valets vinnare är trollen

När ett skifte från krona till euro diskuteras undviks nästan alltid en fråga: Till vilken kurs ska skiftet ske? Frågan är central och har stor effekt på svensk ekonomi både fram till och efter ett eventuellt medlemskap.

Europa-valen brukar innebära goda tider för euro-förespråkare. Inte minst brukar det synas i strömmarna mellan Moderaterna och Liberalerna. Moderater som känner starkt för euro och federalism tar steget över till L.

De hade fel då och de har fortfarande fel. Foto: JESSICA GOW/TT 

Hjort: EMU-frågan ingen vill besvara

Svenska Filminstitutet vill ha kulturell omfördelningspolitik. Genom att beskatta sådan kultur som folk gillar och betalar för och ge till kultur som inte konsumeras ska en balans skapas. Det är ett idiotiskt förslag som bara kommer att ge högre priser och leda till ökad produktion av dålig film.

Svensk kulturdebatt handlar sällan om att ha roligt eller vara särskilt pragmatisk. Oftare är det antingen utpekanden eller oginhet. Netflixskatten är typisk för det ogina. Svensk film som få vill se ska finansieras av film som folk vill se.

Svenska Filminstitutets politik är lika brutal som högkvarterets arkitektur. Foto: Christine Olsson/TT

Tanken är att ta från film folk vill se och ge till film folk inte vill se. 