Anne Ramberg och många med henne ser den egna värdegrunden som demokrati. När folket röstar ”fel” är det odemokratiskt. Kritiken mot Tidöavtalet och den nya regeringens politik är långt mer en smärta över att folket vill något annat än en tro att Sverige håller på att bli en diktatur. Ramberg och andra driver genom att vara dåliga förlorare fram en spricka i demokratin.

När Tidöavtalet släpptes gick det närmast elektricitet genom delar av Sverige. Antalet kvotflyktingar skulle minskas till 900, vilket var EU:s miniminivå. Det var allt mellan oanständigt till nästan olagligt.

Anne Rambergs twittrande i falsett speglar inte riktigt att Sverige kommer att ha regler ungefär som resten av EU. Foto: Twitter

Anne Rambergs kamp är inte för demokratin utan mot ett folk som svek hennes värdegrund.

Hjort: Rambergs kamp mot folkviljan

Fantomsmärtorna hos socialdemokratin efter regeringsmakten tar sig mer och mer formen av konspirationer. Tidöavtalets formuleringar om ett gemensamt samordningskansli där budget och propositioner gemensamt förhandlas fram, snarare än läggs fram färdigskrivna, har nu blivit lite mytisk. Massmedier avslöjar det som helt öppet står i avtalet, men gör det lite skrämmande.

En rad tidningar, framför allt på vänsterkanten, ”avslöjade” nyligen att det ska bildas ett inre kabinett där Jimmie Åkesson ingår.

Det inre kabinettet är en mytisk plats där besluten fattas och sen kan regeringen verkställa. Myten maktens korridorer är långt mer utsmyckade och spännande än konferensrum där tjänstemän försöker enas om formuleringar i hur ett avtal blir till lagtext. Foto: Ferdinand Hollweck/TT

Det mytiska inre kabinettet är något så banalt som tjänstemän som försöker skriva en gemensam proposition. 

Hjort: Sverigedemokraternas vises protokoll

Anti-israelism maskeras ofta som pro-Palestina. Men sällan finns det ett djupare intresse för palestinierna utöver när de kan bli ett skäl för att kritisera Israel. Kraven på demokrati och rättigheter är få. Att tro att USA, Polen eller Ungern skulle komma undan med att behandla sin befolkning så är absurt. Men Palestina gör det. Kanske för att det bara är palestinier som drabbas.

Israel–Palestina konflikten beskrivs oftast som en konflikt mellan å ena sidan Palestina och å andra sidan Israel. Men ibland är det avsevärt märkligare än så. Det är inte ofta någon faktiskt är pro-palestinsk, utan det vanliga är att någon är anti-israelisk. Ofta döljs agendan, men den finns nästan alltid där.

Tiotusentals deltar årligen i Pridetåget i Israel. Inte långt bort straffas det med upp till tio års fängelse. Ändå är det Israel som kritiseras. Palestiniers rättigheter är inte det som omvärlden försöker uppnå utan de är spelbrickor mot Israel. Foto: Ronen Toivonen/TT 

Palestinska rättigheter är mindre viktigt än möjligheten att kritisera Israel. 

Hjort: Anti-israeler är vanligare än pro-palestinier

Som genom ett trollslag vill marknaden åter ha kärnkraft. Efter åtta år med en marknad som inte ville ha kärnkraft har det svängt igen. Förklaringen är att energiföretag behöver stabila spelregler och en regering som inte vill förstöra deras verksamhet.

I helgen kom en efterlängtad men inte förvånande nyhet. Barsebäck Kraft vill bygga ut och bygga ny kärnkraft, en hel park med en blandning av solkraft, vindkraft och vätgas uppbackat av kärnkraft för att kunna ha planerbar energi och för att alltid kunna ge baselektricitet i södra Sverige. Tidigare har Vattenfall uttryckt liknande önskningar.

Kärnkraften tycks ha börjat blomstra igen efter åtta år i ide. Ett regeringsskifte var det som krävdes för att marknaden skulle återfå förtroende för långsiktiga investeringar. Foto: Mads Claus Rasmussen/TT

Marknadens nyväckta intresse för kärnkraft visar att den påstådda olönsamheten handlade om politik.