Medier och politiker har sett mordet i Skärholmen som en fortsättning på skjutningarna och sprängningarna. Men det handlar inte om samma sak. Konkurrensen mellan kriminella gäng är en sak, kampen för kulturell dominans är en annan, skriver Lennart Göranson.

Mordet i Skärholmen har utlöst en storm av sorg och oro som är starkare än det mesta vi sett förut. Jag frågar mig varför den stormen inte har synts tidigare. Det har inte saknats tecken på att det här skulle kunna hända när som helst. Jag frågar mig också varför ledande medier väljer att fokusera på sorg och oro. För mig ligger ursinne närmare till hands. Det finns mer av den varan på sociala medier.

I lördags hölls en minnesstund i Skärholmen för den mördade Mikael. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Att se mordet som en fortsättning på gängskjutningarna är att blanda äpplen och päron.

Göranson: Mordet på Mikael ett uttryck för dominanskultur

När moderna marknadsföringsmetoder prioriterar trendighet framför kvalitet kan det leda till att små hantverksföretag slås ut. Men om tillräckligt många är beredda att betala för kvalitet finns alltid en nisch för hantverket så länge marknaden och konkurrensen är fri, skriver Lennart Göranson.

Ibland kan små detaljer kasta ljus över större sammanhang och generella tendenser. Som att mikrokosmos kan spegla makrokosmos.

Jordgubbar med glass kan leda till såväl njutning som besvikelse. Foto: Janerik Henriksson/TT

Så länge vi vill betala för hantverksmässig kvalitet kommer den att finnas kvar.

Göranson: Hotar marknadsföringen det goda hantverket?

New Public Management har gett politikerna verktyg för att styra offentlig verksamhet på ett sätt som tvingar proffsen att ägna kraft och tid åt annat än det de är till för. Följden har blivit stora problem i bland annat sjukvården, skolan och polisen. En ”återprofessionalisering” krävs för att vända utvecklingen till det bättre, skriver Lennart Göranson.

Under senare delen av 1900-talet drog New Public Management (NPM) som en frälsningsvåg genom den offentliga sektorn. Den påverkade inte bara förvaltningsmyndigheterna; också olika offentligfinansierade tjänstesektorer drabbades av de nya vindarna. Sjukvården, skolan och polisen är typiska exempel.

Drunknar offentlig verksamhet i administration? Foto: Gail Oskin/AP/TT

New Public Management försköt tyngdpunkten från proffsen till administratörerna. 

Göranson: NPM och baksmällan i offentlig sektor

Med 1974 års regeringsform slog folksuveränitetsprincipen igenom fullt ut. Det gav landets regeringar makt att styra landet utan att störas av någon självsvåldig riksdag eller något mästrande domstolsväsende. Men duger verkligen folksuveränitetsprincipen när den politiska kartan nu förändras?, frågar sig Lennart Göranson.

I år kan vi fira femtioårsjubileet för en av våra grundlagar, 1974 års regeringsform. Om det nu är något att fira. Det finns många saker som väcker allmänhetens intresse; grundlagarna hör inte till dem. Det ligger närmre till hands att ha synpunkter på vanliga lagar som handlar om saker som jakt, trafik, alkohol, miljöskydd och annat som kan påverka oss till vardags. Hur fosterlandet regeras får specialisterna sköta.

Duger verkligen folksuveränitetsprincipen om den politiska kartan förändras radikalt? Foto: Johan Nilsson/TT

Duger verkligen folksuveränitetsprincipen om den politiska kartan förändras radikalt?