När en geopolitisk jordbävning nu drabbat Europa och världen handlar mycket om starka ledare. De som avskys och de som beundras. Lennart Göranson konstaterar att ledare av den finske presidentens kaliber inte växer på träd i Sverige.

För tillfället streamar jag serien Son of the Century på Sky Showtime. Den handlar om Benito Mussolinis uppgång och fall, ytligt sett. Efter ett par avsnitt blir det allt tydligare att den egentligen handlar om Donald Trump.

Lennart Göranson om varför han beundrar Finlands president Alexander Stubb (bilden), men inte Donald Trump. Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT

Ledare som Alexander Stubb växer inte på träd, enligt Lennart Göranson

Göranson: Starka ledare

Många tendenser i tiden framstår som förvillelser som inte leder till gynnsamma effekter för vårt land och dess medborgare. Nu ifrågasätts mycket av det som hittills har hyllats, skriver Lennart Göranson.

En olägenhet med att bli äldre är att omvärlden framstår som bisarr, svårförklarlig eller rent ut sagt korkad. För min del har det här pågått under ganska lång tid och efter hand blivit alltmer besvärande.

Plötsligt händer det att generation Greta bryr sig mindre om att rädda klimatet. Foto: Johan Nilsson/TT

”Plötsligt hände det att klimatet tappade status”

Göranson: Plötsligt händer det

Hotet om krig har blivit en realitet igen, efter 85 år, men Sverige är ett öppnare samhälle än det var i början av 40-talet. Vi kan utan problem diskutera hur vi bäst bör förhålla oss till Ryssland. Lennart Göranson skriver att vi måste göra motstånd för att inte drabbas av olyckor som är värre än kriget självt.

En svensk tiger är en bok av Sven-Åke Bengtsson, en bok av Aron Flam (med tillägget ”Det här är…”), en bok av Hanne Kjöller och ett punkband. Men det är ingen av dem jag tänker på idag.

Kungen besöker Försvarsmaktens övning Birger Jarl 25 i Stockholm. Foto: Viktoria Bank/TT

”Vi bör göra vad som står i vår makt för att inte drabbas av krig – men inte till varje pris”

Göranson: En svensk tiger inte

1970- och 80-talets prisregleringspolitik kunde avvecklas genom att den myndighet som hanterade prisstoppen lades ned. Idag är nedläggning av myndigheter en het fråga i USA, men även i Sverige. När en myndighet i praktiken driver en annan politik än den nuvarande regeringens politik finns det inget annat alternativ än att lägga ned myndigheten, skriver Lennart Göranson.

I början av 1970-talet fick dåvarande regeringen för sig att börja använda korta prisregleringar som ”stabiliseringspolitiskt instrument”. På standardsvenska betyder det ett verktyg för att bekämpa inflationen.

Civilminister Erik Slottner (KD) mottog utredningen från Ulf Bengtsson i februari, som föreslår att sju myndigheter och två kommittéer ska infogas i andra myndigheter. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Myndigheter kan inte bara skapas – de kan också läggas ned • ”Kan möjliggöra politisk förändring”