Hamas förhindrar varje försök till en tvåstatslösning i konflikten Israel-Palestina. Det massiva stöd de har från många länder hjälper dem att ständigt starta nya krig, skriver Magnus Norell i sin tredje och avslutande artikel om majkriget i Gaza.

När eldupphör blåstes i det senaste lilla kriget mellan Israel och Hamas (och andra mindre islamistiska grupper på Gaza som Palestinska Islamiska Jihad, PIJ), hade ca 4300 raketer skjutits mot israeliska städer och samhällen (600 av dessa nådde aldrig ens Israel, utan landade i Gaza där de bidrog till förstörda hus, döda och skadade). Under det senaste kriget sommaren 2014 avfyrades ca 4500 raketer. Det är 430 raketer om dagen. Men kriget 2014 pågick i nästan 3 månader, medan detta varade i endast 10 dagar.

Antiisraelisk demonstration i Gaza city 9 juni i år Foto: Mahmoud Nasser, Zuma Press/TT

Hamas förhindrar varje försök till en tvåstatslösning.

Är krig politik med andra medel?

Ett allt vanligare grepp i debatter och diskussioner är att i stället för att diskutera en sakfråga reducera opponenten till ett invektiv (rasist, kolonialist etc). Syftet med det tillvägagångssättet är tudelat. Dels att förhindra eller i alla fall försvåra en seriös debatt, dels att utmåla motståndaren som en rent ond kraft, vars själva existens bör bekämpas och förnekas. Till detta kan läggas tidens trend att bortse från fakta, rationalitet och kunskap till förmån från känslomässiga utspel.

I en <a href="https://www.svd.se/varlden-maste-se-konflikten-for-vad-den-ar" target="_blank" rel="noopener noreferrer">artikel</a> i Svenska Dagbladet av Shora Esmailian utmålar hon Israel som den angripande onda kraften mot försvarslösa palestinier, vars barn dör under ”bombmattor” utlagda av Israel.

En allt vanligare trend är att komplicerade konflikter förenklas för att passa en berättelse om ont mot gott

Israel och Hamas är ingen svartvit fråga

Vapenvilan som avslutade det korta kriget mellan Israel och Hamas har lett till nya utspel om vikten av att undvika upprepningar i framtiden. Men för att det ska bli möjligt krävs åtgärder som idag inte är vare sig politiskt eller militärt möjliga, skriver Magnus Norell.

Redan innan USA:s utrikesminister Blinken reste till regionen i efterdyningarna av konflikten, lade han stor vikt vid att även om USA tänkte bidra till Gazas återuppbyggnad, så måste det ske utan att Hamas gynnades.

USA:s utrikesminister Antony Blinken under medlingsbesök i Amman. Foto: Alex Brandon AFP/TT

Magnus Norell analyserar följderna av kriget mellan Gaza och Israel

Norell: Krigets efterdyningar

Hamas hade många skäl till att anfalla Israel just nu, men de kan ha gjort en felbedömning. Trots det oklara politiska läget i Israel är det troligt att man försöker försvaga Hamas så mycket att de i det längsta drar sig från att anfalla igen, analyserar Magnus Norell.

Vid första anblick kan konflikten mellan Israel och terrororganisationen Hamas verka som en i raden av liknande konflikter som blossat upp sedan Hamas tog över styret på Gazaremsan 2007. De slängde ut den palestinska myndigheten och införde en sorts islamisk republik.

Missiler från Gaza skjuts ner över Tel Aviv. Foto: Ziv Koren/Polaris/TT.

Det fanns många skäl till varför Hamas angrep Israel just nu, men de kan ha gjort en felbedömning.