Hotet från IS och al-Qaeda är långt ifrån över. Många inom ledargarnityret går fortfarande fria och grupperna orsakar stora förluster. Och deras skicklighet i att använda sociala medier får rekryterna att strömma till, skriver Magnus Norell.

När islamiska staten (IS) förlorade sitt sista fäste i Syrien i mars 2019, den lilla staden Baghouz i sydöstra Syrien nära gränsen till Irak, räknade många med att faran var över. Att så inte var fallet visade sig dock snabbt och bara under 2020 orsakade IS via sina många lokala och regionala grupper fler förluster än under tidigare år. Det gäller även al-Qaeda som också är aktiva runt om i främst Afrika och Mellanöstern. Det märks inte minst på det faktum att de båda ledarna för respektive IS och al-Qaeda fortfarande är på fri fot, Ayman al-Zawahiri och Amir Muhammad Sa’id Abdal Rahman al-Mawla.

IS-terrorister kapitulerar i april 2018. Foto: Gustav Mårtensson / Mirwais Bezhan (VOA), Public Domain

Hotet från IS och al-Qaeda är långt ifrån över och gruppernas skicklighet i att använda sociala medier får rekryterna att strömma till.

Norell: IS och al-Qaeda fortfarande aktiva

Samtidigt som Ryssland vapenskramlar om Ukraina, fortsätter de att via legostyrkor expandera i Afrika. Nu senast i Mali, där en statskupp skapat ryska möjligheter, och där svensk truppnärvaro kan bli en inrikespolitiskt het potatis.

Läs även: <a href="https://bulletin.nu/gudmundson-wagner-som-kammarspel">Gudmundson: Wagner som kammarspel</a>

Putins Ryssland expanderar i Afrika. Foto: Alexei Nikolsky/Sputnik/TT / 

Ryska legosoldater slåss i Mali. Den svenska truppnärvaron där kan bli en inrikespolitiskt het potatis.

Norell: Rysk expansion i Afrika

Irans nye president verkar inte särskilt intresserad av en återgång till det så kallade JCPOA-avtalet om landets kärnkraftsprogram. Samtidigt hotar Iran sedan 1979 Israel med utplåning, och vid ett dåligt eller inget avtal kan Israel mycket väl slå till militärt, skriver Magnus Norell.

För en dryg månad sedan, i Wien den 29 november, återupptogs samtalen om det så kallade JCPOA-avtalet (Joint Comprehensive Plan of Action) mellan å ena sidan Iran och å andra sidan Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Kina, Ryssland och USA. USA, under förre presidenten Trump, drog sig ur avtalet 2018, men president Biden har aviserat intresse av att återansluta sig till avtalet och var därför närvarande. Sedan 2018 har Iran gradvis, i praktiken, lämnat avtalet genom att förnya anrikningen av uran samt hindrat inspektörer från IAEA (som ska övervaka avtalet) från att undersöka kärnanläggningar.

Israeliska flygplan under en övning. Foto: Gustav Mårtensson / IDF Spokesperson’s Unit (CC BY-SA 3.0)

Iran hotar sedan 1979 Israel med utplåning och vid ett dåligt eller inget avtal kan Israel mycket väl slå till.

Norell: Kan Iranavtalet leda till krig?

Talibanerna försöker åter koppla greppet om Afghanistan. Men 20 års amerikansk närvaro har förändrat landet och ingenstans är detta faktum lika tydligt som när det gäller kvinnors rättigheter, skriver Magnus Norell.

I början av december tillkännagav talibanstyret i Afghanistan nya regler som ytterligare begränsar kvinnors rättigheter. Bland annat får kvinnor inte längre synas i tv-serier, en av många nya tv-restriktioner. Flickor får inte heller längre gå vidare till högre årskurser i grundskolan, även om de yngsta årskullarna fortfarande är tillåtna.

En afghansk kvinnoorganisation demonstrerar i Kabul 27 december. Foto: Mohammed Shoaib Amin/AP/TT

20 års amerikansk närvaro har förändrat landet, inte minst synen på kvinnors ställning.