När Storstockholms lokaltrafik ska säkra det framtida elbehovet efterfrågar man lika mycket kapacitet som en medelstor stad förbrukar på ett år. Samtidigt sjunker marginalerna i elnäten. ”Det finns en stor oro kring elbristen”, uppger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Stockholm, och ansvarig för upphandlingen. Redan nu innebär kapacitetbristen att många kommuner måste skjuta upp olika infrastruktur- och bygginvesteringar.

Storstockholms lokaltrafik (SL) är i färd med att upphandla el till kollektivtrafiken i Region Stockholm för flera år framåt. Det handlar om totalt 350 Gwh, vilket motsvarar en medelstor svensk stads årsförbrukning. Den senaste gången staden upphandlade el var för sju år sedan. Då hade ingen hört talas om vare sig nät- eller kapacitetsbrist.&nbsp;

Storstockholms lokaltrafik står inför en stor upphandling av el och man kommer att kunna genomföra den, men långsiktigt finns det en stor oro för elsituationen i staden. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT. 

Stockholms lokaltrafik ska i dagarna göra en gigantisk upphandling för lokaltrafikens framtida elbehov, samtidigt som elkrisen i länet förvärras.

Elkrisen i Stockholm – ”kritisk brist fram till 2030”

”Det går inte lura folk längre”, säger Krister Thelin, före detta statssekreterare i Justitiedepartementet. Han menar att regeringar av mer eller mindre populistiska skäl har höjt maxgränsen för straff, väl medvetna om att höjningen inte kommer att slå igenom. Något som poliser och åklagare länge har uttryckt stor frustration över.&nbsp;

Just nu pågår en debatt om att det svenska rättsväsendet inte är rustat för att möta de senaste årens tilltagande gängbrottslighet och grova kriminalitet.

Regeringar oavsett färg har drivit igenom straffhöjningar med vetskap om att domstolarna är bakbundna, menar fd statssekreterare Krister Thelin.

Regeringsbluffen – utlovade straffhöjningar ett spel för gallerierna

Rån och hot mot barn kryper allt lägre ner i åldrarna, uppger Svt Barn. Det handlar om så pass unga barn som 10–12-åringar som säger att de blir rånade och hotade. ”De får hela tiden göra riskbedömningar i vardagen”, uppger Anna Alandh, projektledare på SVT Barn.

Rån och hot mot unga har ökat de senaste åren. När Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade den nationella <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2020-10-08-nationella-trygghetsundersokningen-2020.html">trygghetsundersökningen </a>för 2020 framkom det, att 32 procent av de tillfrågade pojkarna mellan 16 och 19 år uppgav att de är rädda för att bli utsatta för brott och framförallt för att bli rånade.&nbsp;

Larmet: Allt fler rån mot 10–12-åringar. Foto: Gorm Kallestad/TT. 

Svt Barn märker i sina undersökningar att fler 10– 12 åringar uppger att de antingen blivit rånade eller är väldigt rädda för att bli det.

Larmet: Allt fler rån mot 10–12-åringar

Dubbelmördarna i ”Dödspatrullen” fick 20 års fängelse i Danmark. I Sverige hade de sannolikt kommit betydligt lindrigare undan. Hur blev Sverige ett land där grova brottslingar i större utsträckning än i andra länder slipper hårda och långa fängelsestraff? Flera experter Bulletin talat med menar att förklaringen går att finna i det radikala 1970-talet att samt att ribban för beviskraven många gånger sätts lite väl högt.

Det var i somras som medlemmar i den så kallade Dödspatrullen dömdes för mord på två personer i det rivaliserande gänget Shottaz. Morden begicks i det lilla danska samhället Herlev. Gängledaren och två andra medlemmar dömdes till livstids fängelse. Men det som väckte störst uppmärksamhet i svenska medier var att två yngre medlemmar, som vid tidpunkten för morden var 17 år gamla, dömdes till 20 års fängelse.

Polis och åklagare menar att det blir allt svårare att få gängkriminella dömda. Är det den svenska straffrätten som är problemet? Det menar en svensk professor i juridik. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Medlemmarna i Dödspatrullen fick hårda straff i Danmark. I Sverige hade de sannolikt dömts lindrigare. ”Det är något av 1968 års sista suck.”