Fokus

Elkrisen i Stockholm – ”kritisk brist fram till 2030”

Storstockholms lokaltrafik står inför en stor upphandling av el och man kommer att kunna genomföra den, men långsiktigt finns det en stor oro för elsituationen i staden. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.
Storstockholms lokaltrafik står inför en stor upphandling av el och man kommer att kunna genomföra den, men långsiktigt finns det en stor oro för elsituationen i staden. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.
Storstockholms lokaltrafik står inför en stor upphandling av el och man kommer att kunna genomföra den, men långsiktigt finns det en stor oro för elsituationen i staden. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.
Storstockholms lokaltrafik står inför en stor upphandling av el och man kommer att kunna genomföra den, men långsiktigt finns det en stor oro för elsituationen i staden. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

När Storstockholms lokaltrafik ska säkra det framtida elbehovet efterfrågar man lika mycket kapacitet som en medelstor stad förbrukar på ett år. Samtidigt sjunker marginalerna i elnäten. ”Det finns en stor oro kring elbristen”, uppger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Stockholm, och ansvarig för upphandlingen. Redan nu innebär kapacitetbristen att många kommuner måste skjuta upp olika infrastruktur- och bygginvesteringar.

17 feb 2021 07:39
Uppdaterad:
19 feb 2021 09:03

När Storstockholms lokaltrafik ska säkra det framtida elbehovet efterfrågar man lika mycket kapacitet som en medelstor stad förbrukar på ett år. Samtidigt sjunker marginalerna i elnäten. ”Det finns en stor oro kring elbristen”, uppger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Stockholm, och ansvarig för upphandlingen. Redan nu innebär kapacitetbristen att många kommuner måste skjuta upp olika infrastruktur- och bygginvesteringar.

Storstockholms lokaltrafik (SL) är i färd med att upphandla el till kollektivtrafiken i Region Stockholm för flera år framåt. Det handlar om totalt 350 Gwh, vilket motsvarar en medelstor svensk stads årsförbrukning. Den senaste gången staden upphandlade el var för sju år sedan. Då hade ingen hört talas om vare sig nät- eller kapacitetsbrist. 

I dag är läget annorlunda. När länsstyrelsen i Stockholm nyligen redovisade elförsörjningsläget i huvudstaden konstaterade man att det är mycket ansträngt. Stockholm är en tillväxtregion och totalt i hela länet förbrukas ungefär 15 procent av Sveriges totala elbehov. Det stora och akuta problemet är att stamnätet är fullt. Det betyder att det inte går att mata in tillräckligt med el i huvudstaden. Svenska kraftnät räknar inte heller med att de nuvarande flaskhalsarna i elnäten kommer att vara bortbyggda förrän omkring år 2030.

Samtidigt står Stockholm inför miljardinvesteringar de kommande tio åren. Nya infrastruktur- och byggprojekt ligger i startgroparna, samtidigt som kollektivtrafiken ska elektrifieras. Bland annat planeras för 15 nya tunnelbanestationer i länet. Förbifart Stockholm, som binder ihop norra och södra staden, kommer att behöva stora mängder el för fläktsystemen i tunnlarna under staden.

Kristoffer Tamsons (M) menar att SL klarar den pågående upphandlingen men är orolig på sikt. Foto: Region Stockholm.

 Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Stockholm och därmed ansvarig för SL:s upphandling, är inte orolig över den pågående upphandlingen. SL kommer att få den el man behöver. Däremot finns det stora frågetecken inför framtiden.

– Sådana här stora upphandlingar tar viss höjd för tillkommande anläggningar inom ramen för avtalet. Exempelvis stegvis elektrifiering av bussflottan. Men bara till en viss gräns. Långsiktigt, vid större tillkommande anläggningar, handlar frågan om tillgång till själva elnätet. Där råder det stor oro över elbristen som det ser ut nu, säger Kristoffer Tamsons.

”Vi har gått från en akut till en allvarlig situation”

Henrik Bergström är ansvarig för samhällskontakter på elnätsbolaget Ellevio, som ansvarar för driften och utvecklingen av elnätet i Stockholms stad. Han delar Kristoffer Tamsons bild av läget. 

För två sedan höjde regeringen skatten för kraftvärmeanläggningar som använder fossila bränslen. Resultatet blev att kraftvärmeproduktionen i Stockholm blev olönsam och producenten Sthlm Exergi valde att stänga ner anläggningar, vilket resulterade i att marginalerna för Stockholms elförsörjning minskade.

Hösten 2019 sydde energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman ihop en lösning genom att öronmärka medel från beredskapsreserven. Bland annat ska pengarna användas till att bygga om Sthlm Exergis fossildrivna kraftvärmeverk till att drivas på bioolja.

Det har, enligt Henrik Bergström, resulterat i att elförsörjningen de närmaste åren är stabil på grund av den extra effekt, motsvarande 320 MW, som kan tillföras om det skulle behövas.

– Den här lösningen innebar att vi gick från en akut till en allvarlig situation i Stockholms stad, konstaterar Henrik Bergström.

Men samtidigt uppger Ellevio att man inte kan släppa igenom några större effektförfrågningar utan en förhandling. 

– Vi kan inte chansa på att det blir varmare i Stockholm de kommande åren. Läget just nu innebär att vi tar en diskussion med alla nya större kunder om hur mycket effekt de behöver och när de behöver den, om de kan tänka sig att avstå från effekt under perioder. Just nu klarar vi att ansluta nya kunder under de premisserna, men vi ser att det kommer att bli tufft framåt 2025, säger Henrik Bergström.

”Vi måste ha rimliga tillståndsprocesser”

Om läget är ansträngt i Stockholms Stad är det ännu tuffare i länets övriga kommuner. Här är det Vattenfall som är nätansvarig och energijätten konstaterar att driftläget är pressat i de norra och södra delarna av Stockholm. 

På en konferens som länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Skåne och Västra Götaland anordnade förra året definierade Vattenfall kapacitetsbristsområden som ”där nuvarande abonnemang mot ovanliggande nät inte lämnar utrymme att ansluta nya kunder och där Vattenfall inte får höja stamnätsabonnemanget”. Kartan visar läget i Storstockholm och de rödmarkerade är kommuner som Vattenfall klassar som kapacitetsbristområden.

Grafik: Sara Choghrich och Hampus Kopparklint.

I rapporten ”Elbrist kortsluter Sverige” från Stockholms Handelskammare uppger man att det finns en risk för att stockholmsregionen kommer att lida av elbrist under ungefär ett decennium framöver.

Handelskammarens beräkningar visar att 400 000 årsarbeten till och med 2031 inte kommer att se dagens ljus, samt att cirka 50 000 lägenheter inte kommer att byggas. Notan för den ekonomiska effekten landar på 500 miljarder kronor i förlorad produktivitet, enligt Stockholms Handelskammare.

Cecilia Zetterström är kund- och marknadschef på Vattenfall Eldistribution. 

– Det kommer att vara en kritisk period fram till att Svenska kraftnät är klart med sina förstärkningar av stamnätet runt 2030. Kapacitetshöjande åtgärder är helt avgörande, säger hon.

Och den stora hämskon är tillståndsprocesserna, som tenderar att dra ut på tiden.

– Vi investerar på rekordnivåer för att möjliggöra omställningen och ser utdragna tillståndsprocesser som en av de största riskerna att inte nå våra ambitioner. Vi värnar den demokratiska processen, men vi måste samtidigt ha rimliga handläggningstider för att klara energiomställningen. Lyckas vi med detta har vi skapat goda förutsättningar för ett hållbart samhälle., säger Cecilia Zetterström.

Men redan nu innebär kapacitetbristen att många kommuner måste skjuta upp olika infrastruktur- och bygginvesteringar. Länsstyrelsen skriver i sin lägesrapport att ”olika elnätsbolags abonnemang mot överliggande nät överskridits flertalet gånger”, samt att ”en del kommuner har skjutit planerade bostadsprojekt på framtiden på grund av de osäkerheter som finns. Andra projekt har stoppats av nätägare.”  

– Omställningen sker nu. I nuläget möter vi våra kunders behov att ansluta sig, men vi behöver säkerställa tillgång till kapacitet och effekt för en väntad ökad efterfrågan under de närmsta åren, menar Cecilia Zetterström.

Cecilia Zetterström på Vattenfall Eldistribution menar att tillståndsprocesserna måste kortas. Foto: Vattenfall.

”De kommande åren är kritiska”

För att lösa det mest akuta läget har Ellevio och Vattenfall tillsammans med Svenska kraftnät startat en flexmarknad för elförbrukningen i länet. Tanken är att en marknadslösning kan hjälpa till att minska effektuttaget under de mest ansträngda timmarna under året, när det är som kallast.

– Sthlmflex är ett pilotprojekt för att testa en marknad där kunder kan, mot ersättning, minska sin konsumtionen under perioder när elnätet är som mest belastat. På så sätt kan kapacitet frigöras och kunden kan bidra till Stockholms omställning och samtidigt tjäna en slant, säger Henrik Bergström.

– Våra satsningar på en flexibilitetsmarknad är en positivt bidragande faktor tills utbyggnaden av stam- och regionnät är i mål, menar Cecilia Zetterström.

Men de kommande åren är kritiska, menar Henrik Bergström. Det handlar om att flera olika delar måste falla på plats inom en snar framtid för att den nödvändiga nätutbyggnaden i Stockholm ska bli av. Utveckling av en långsiktig och stabil reglering som medger investeringar i elnäten är en del. Att korta ner tillståndsprocesser och säkerställa att detaljplaner tar hänsyn till elnätsutvecklingen är en annan.

– Det är viktigt för att undvika att olika parter konkurrerar om samma mark, vilket är processer som tenderar att ta lång tid.

– Alla försöker samverka så gott det går, men samtidigt står ju alla sin egen verksamhet närmast. Men elförsörjningen är faktiskt alla verksamheter beroende av att den fungerar, fortsätter Henrik Bergström.

TEXT: Martin Berg