Etablerade partier trillar inte ur riksdagen. Det är en gammal sanning i svensk politik. Liberalerna kan bli partiet som bryter med denna tradition.

Partiordföranden Johan Pehrsson hävdar med dårens envishet att Liberalerna behövs mer än någonsin. Vad skulle han annars säga? Det är dock en uppfattning som delas av allt färre väljare.

Johan Pehrson (L) har ett och annat att fundera över – inte minst opinionsläget. Foto: Axel Narving/TT

Det blir allt svårare att veta vad Liberalerna har att tillföra svensk politik.

Skogkär: Säg hej då till Liberalerna

Personer med utländsk bakgrund visar sig vara överrepresenterade i brottslighet på område efter område. Nu senast när det gäller assistansbedrägerier. Det går inte att bortse från att den grova kriminaliteten i dess olika skepnader till stora delar är ett importerat problem.

Det är viktigt att välja rätt skola. För ungdomar i den växande gängmiljön kan det rent av vara en fråga om liv eller död. När de kriminella gängen delar upp stadsdelar och kvarter sinsemellan delas även skolorna upp.

“Assistansen är inte längre trygg. Den är kapad och utnyttjad av den organiserade brottsligheten”, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Foto: Jonas Ekströmer/TT

På område efter område övergår tillitssamhället i ett kontrollsamhälle.

Skogkär: En mångfald av kriminalitet

Ett minnesmärke är som hörs på namnet tänkt att hålla minnen vid liv. Men ibland blir det tydligt att meningen med monumentet också är att vissa saker ska glömmas. Som med minnesmärket över terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.

Häromvekan invigdes minnesmärket över terrordådet på Drottninggatan för åtta år sedan. Verket har skapats av konstnären Ann-Sofi Sidén och arkitekten Mats Fahlander. Det består av ett täcke i guldfärgad brons som ser ut att hänga över ett balkongräcke – fast av tyngdpunkten att döma på väg att glida av och falla till marken.

Detta är ett minnesmärke. Foto: Magnus Lejhall/TT

Minnesmärken kan också tjäna glömskan. 

Skogkär: En snuttefilt för terrorns offer

Det finns i Sverige en utbredd uppfattning om att våld aldrig får löna sig. Vilket våld trots detta ofta gör, så även här. Koranupploppen påsken 2022 är ett exempel.

Tre år har gått sedan koranupploppen skakade Sverige under påskhelgen 2022. I Malmö, Örebro, Stockholm, Landskrona, Norrköping och Linköping gick hundratals våldsverkare till attack mot polisen. Stenar haglade, polisbilar stals och stacks i brand. Det våld som riktades mot ordningsmakten var exceptionellt, något polisen till stor del tycks ha varit oförberedd på. Flera hundra poliser skadades och det framstår närmast som ett under att ingen av dem miste livet när de angreps med knytnävsstora stenar från flera håll samtidigt och brandbomber kastades mot både poliser och polisfordon. Upploppen dominerades av unga män, men även äldre, kvinnor och barn deltog med liv och lust i våldet.

Tre år har gått sedan koranupploppen påskhelgen 2022. Foto: Pavel Koubek/TT

Koranupploppen bidrog till att förändra Sverige.