Om Magdalena Andersson (S) får bestämma så stundar en ny era för Sverige. En era av samförstånd och sammanhållning, lovar Socialdemokraternas ordförande. Tro henne inte.

<div>
 Magdalena Andersson anlade sin mest landsmoderliga, sin mest förbindliga min och ton. Statsminister Ulf Kristersson (M) hade just meddelat sin och sin regerings avgång. Stunden, den efterlängtade, den hon suktat efter i fyra år, var kommen. Det var dags för Anderssons segertal – så benämnt av Partiet. Vid hennes högra axel en stor, svensk fana. Bakom henne något som diffust påminde om ett vårgrönt lövverk och så det i socialdemokratiska sammanhang obligatoriska fånget av röda rosor.
</div>

Magdalena Andersson (S) efter fredagens möte med riksdagens talman Richard Norlén. Foto: Skärmbild från SVT

Andersson utlovar inget mindre än en ny era av samförstånd.

Skogkär: Falsk som en trekrona

Vänstern är upprörd över diskussionen om huruvida utrikesföddas röster avgjorde valet. Men det finns en grupp väljare vars val av parti alltid ifrågasatts av samma vänster: det är de väljare som lagt sin röst på Sverigedemokraterna.

Så var det då definitivt klart. Oppositionen avgick med segern i riksdagsvalet. Mandatfördelningen blev 176 för de rödgröna mot 173 för Tidöpartierna. Som en konsekvens av detta lämnade Ulf Kristersson (M) på torsdagen in sin och sin regerings avskedsansökan. Det blir nu upp till Magdalena Andersson (S) att försöka bilda regering. I alla fall kommer hon att bli den som först får chansen.

Magdalena Andersson (S). Nöjd i dag. Foto: Skärmbild från Socialdemokraterna på Youtube.

Vissa väljares val har hela tiden ifrågasatts.

Skogkär: Rösterna som inte skulle räknas

Magdalena Andersson surar för att Jimmie Åkesson beskrivit henne som sur. Och medsystrarna Busch och Lind sympatisurar. Men vem kan klandra Andersson om hon är sur, trött och sliten så här i valspurten? Nu när den valseger som länge framstod som kassaskåpssäker riskerar att glida partiet ur händerna. Även i fredagens slutdebatt tappade Andersson humöret.

Valrörelsen är inne i elfte timmen. Det mesta går på autopilot. Allt är redan sagt. Åtskilliga gånger. För många tycks det mest minnesvärda från torsdagens partiledardebatt i TV4 därför ha varit att Jimmie Åkesson (SD) <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-val-2026?inlagg=caefc4b018ca060e0429779bc7cef047">frågade</a> Magdalena Andersson (S) varför hon var så sur:

Sur? Jag? Magdalena Andersson möter media inför sin duell mot Ulf Kristersson (M). Foto: Skärmavbild från SVT

Skogkär: Arga Andersson surar

Valet 2026 kommer förmodligen att gå till historien som valet då etnifieringen av svensk politik blev uppenbar och omöjlig att förneka.

Såväl partier som enskilda politiker driver i allt större utsträckning sina valkampanjer på andra språk än svenska. Främst arabiska, det <a href="https://unric.org/sv/arabiska-det-storsta-minoritetsspraket-i-sverige/">största</a> minoritetsspråket i Sverige. Kampanjer som dessutom ofta är riktade specifikt till landsmän, till den diaspora politikerna själva tillhör. Var dessa politiker har sin lojalitet – i Sverige eller i det gamla landet – framstår många gånger som oklart.

Mehrnoosh Dadgostar (V) och Palestinas Sverigeambassadör Rula Almhaissen gör segertecknet tillsammans. Foto: Skärmbild från Facebook.

Muslimska väljare är tillräckligt många för att avgöra riksdagsvalet.