Ta en text ur Dagens Nyheter, mata in den i en AI-assistent. Be assistenten analysera texten och bedöma om reportaget lever upp till tidningens uttalade mål att leverera trovärdig och opartisk journalistik. Förvånas över svaret. Eller förvånas inte.

Det spekuleras mycket i hur AI, artificiell intelligens, kommer att förändra världen. Få tvivlar på att tekniken kommer att få omvälvande effekter på samhället på i stort sett alla nivåer och inom alla områden. Det gäller även journalistiken. Det börjar bli omöjligt att skilja AI-genererade röster och bilder från autentiska röster och bilder. Möjligheterna att ljuga och manipulera ökar närmast exponentiellt. För propagandisten och desinformatören är AI en skänk från ovan.

Agendasättandet har DN inte övergett även om chefredaktör Wolodarski övergett begreppet.

Skogkär: När Claude klädde av Dagens Nyheter

Antalet utsatta områden minskar inte. Möjligen är en del av dem aningen mindre utsatta än för ett år sedan, om man får tro Polisen. Och det är i så fall positivt. Men vad som behövs är ett verkligt trendbrott och något sådant går inte att skönja.

Enligt Polisens nya <a href="https://polisen.se/siteassets/dokument/organiserad_brottslighet/utsatta-omraden/lagesbild-over-utsatta-omraden-2025.pdf">lägesbild</a> har Sverige i dag 65 utsatta områden. Av dessa klassas 19 som särskilt utsatta. Enligt motsvarande lägesbild för två år sedan fanns det då 59 utsatta områden, varav 17 klassades som särskilt utsatta. Ändå bedömer Polisen att utvecklingen går åt rätt håll. Exempelvis har den öppna narkotikaförsäljningen minskat liksom de direkta angreppen på polisen. “Vi ser en svagt positiv utveckling”, <a href="https://www.svd.se/a/16P24M/polisen-65-utsatta-omraden-i-sverige-fler-an-2023">kommenterade</a> Charlotta Höglund vid Noa, Polisens nationella operativa avdelning.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tar fasta på  att utvecklingen enligt Polisen går åt rätt håll. Foto: Anders Wiklund/TT

 Det är inte mycket som händer, ingen påtaglig förbättring syns. 

Skogkär: Lika utsatta som tidigare

Det drar ihop sig till slutförhandlingar om EU:s nästa långtidsbudget. Det är som på en österländsk basar. Kommissionen drämmer till med ett hutlöst utgångsbud i förvissning om att efter det ofrånkomliga prutandet ändå få ut en summa som är orimligt hög.

Nu inleds den stora slutstriden om den europeiska unionens långtidsbudget för perioden 2028–2034. Kommissionens <a href="https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/eu-long-term-budget/">förslag</a> innebär en utgiftsökning från omkring 13 000 miljarder kronor – den nuvarande långtidsbudgeten – till i runda slängar 22 000 miljarder kronor. En ökning med närmare 70 procent. Det borde vara otänkbart. Ett skambud.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill se en rejäl budgetförstärkning. Foto: Pascal Bastien/AP/TT

Socialister älskar regler. Socialister älskar planer.

Skogkär: Hur socialister lärde sig att älska EU

Staten skjuter till ytterligare 390 miljoner kronor till Stegras försenade och kraftigt fördyrade stålverksprojekt i Boden. Minst 80 miljarder kronor lär gå åt innan det första nästan fossilfria stålet produceras. Men det förutsätter att allt går som planerat. Den gröna omställningen är inte billig.

Det allt mer ifrågasatta stålverksprojektet Stegra i Boden beviljas ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd. Pengarna kommer från <a href="https://www.industriklivet.se/">Industriklivet</a>, ett statligt program som ger ekonomiskt stöd till industrins gröna omställning.

Stegras vd Henrik Henriksson på scen vid Fossilfritt Sveriges seminarium på Berns i Stockholm. Foto: Pontus Lundahl/TT

Resan mot fossilfrihet har visat sig vara både krokig och gropig.