Det finns i Sverige en utbredd uppfattning om att våld aldrig får löna sig. Vilket våld trots detta ofta gör, så även här. Koranupploppen påsken 2022 är ett exempel.

Tre år har gått sedan koranupploppen skakade Sverige under påskhelgen 2022. I Malmö, Örebro, Stockholm, Landskrona, Norrköping och Linköping gick hundratals våldsverkare till attack mot polisen. Stenar haglade, polisbilar stals och stacks i brand. Det våld som riktades mot ordningsmakten var exceptionellt, något polisen till stor del tycks ha varit oförberedd på. Flera hundra poliser skadades och det framstår närmast som ett under att ingen av dem miste livet när de angreps med knytnävsstora stenar från flera håll samtidigt och brandbomber kastades mot både poliser och polisfordon. Upploppen dominerades av unga män, men även äldre, kvinnor och barn deltog med liv och lust i våldet.

Tre år har gått sedan koranupploppen påskhelgen 2022. Foto: Pavel Koubek/TT

Koranupploppen bidrog till att förändra Sverige.

Skogkär: Korankravallerna blev en seger för våldet

Det är dags att ta tjänstemannaaktivismen på allvar. Den är ett hot mot allmänhetens förtroende för landets myndigheter och det demokratiska systemet. Tjänstemän ska följa lagen, tjäna lagen och medborgarna, inte använda sin makt för att driva en egen politisk agenda.

På myndigheter runt om i landet finns ett växande, hemligt nätverk av klimataktivister. Nätverket bildades 2023 och består i dagsläget av ett sextiotal medlemmar, uppger Dagens Nyheter.

Återställ våtmarker visar upp sig utanför riksdagshuset. Foto: Samuel Steén/TT

Allmänhetens förtroende för samhällets grundläggande funktioner och institutioner står på spel.

Skogkär: Dags att ta hotet från tjänstemannaaktivism på allvar

Den svenska regeringen sprätter iväg miljoner på elmopeder i Afrika. Forskare ser en allians med Kina och Ryssland som vägen framåt för att åstadkomma en global minskning av växthusgasutsläppen. Det blir allt svårare att ta klimatpolitiken på allvar.

Regeringens senaste satsning för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser, eller i alla fall en av de senare, är att <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/KM9KOe/sverige-ser-ut-att-bomma-klimatmal">subventionera</a> 48 000 elmopeder i Ghana i Västafrika.

Gatubild från Accra, huvudstaden i Ghana. Här ska tusentals av Sverige subventionerade elmopeder snart glida fram. Foto: Lise Åserud/TT 

Klimatförändringarnas första offer är politikernas omdöme.

Skogkär: Mot svenska nollutsläpp på elmoppe i Ghana

Så har det då publicerats ännu en rapport som med krystade argument försöker bevisa att invandringen har varit ett ekonomiskt lyckokast för Sverige, något som inneburit ökat välstånd för alla. Men de viktigste långsiktiga konsekvenserna av invandringen handlar inte om kronor och ören.

Enligt en rapport från den fackliga tankesmedjan <a href="https://www.katalys.se/publikation/vinsten-med-invandring/">Katalys</a> är invandringen inte en kostnad för Sverige utan tvärtom en lysande affär som lett till ökad tillväxt och höjd levnadsstandard för alla. Dagens mer restriktiva invandringspolitik däremot, leder enligt samma rapport till högre skatter och lägre pensioner.

Pizza är inte så dumt. Foto: Oscar Olsson/TT 

Mytbildningen om invandringens ekonomiska fördelar fortsätter.