Verkligheten börjar komma ifatt de klimatpolitiska ambitionerna. Målet om en 70-procentig minskning av utsläppen från transportsektorn till 2030 kommer inte att nås. Satsningar på koldioxidinfångning läggs i malpåse, det ena efter det andra. Tro det eller ej, men mot verkligheten, mot ekonomins och fysikens lagar, kämpar till och med svenska politiker förgäves.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har dragit slutsatsen att det så kallade transportmålet i klimatpolitiken ska skrotas. Målet är orealistiskt och skulle “i princip kräva att vi förbjuder bilkörning vissa dagar”, säger hon till SVT. Att ha kvar ett mål som ändå inte går att uppnå finns det ingen mening med, resonerar Pourmokhtari. Men så resonerar långtifrån alla.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) vill skrota det så kallade transportmålet i klimatpolitiken. Foto: Skärmavbild från regeringskansliet. 

 Numera är politik mer och mer det omöjligas konst. 

Skogkär: Dags att dra av klimatplåstret

Det slår aldrig fel, vilken del av Migrationsverkets verksamhet Riksrevisionen än granskar så visar det sig att det finns allvarliga problem och brister. Den senaste granskningen, nu av Migrationsverkets arbete med kontroll av arbetstillstånd, är inget undantag.

Än en gång har Riksrevisionen granskat Migrationsverket. Och än en gång har genomlysningen avslöjat allvarliga brister. Titeln på <a href="https://www.riksrevisionen.se/download/18.54e1fb8a19c479963d631c6a/1771850611499/RiR-2026-5-rapport.pdf">granskningsrapporten</a> talar sitt tydliga språk: Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd – stor risk för fel och missbruk.

“Vi välkomnar granskningen och dess rekommendationer, de går i linje med det utvecklingsarbete som redan pågår på myndigheten”, lyder Migrationsverkets kommentar till Riksrevisionens kritik. Foto: Pressbild från Migrationsverket

Migrationsverkets slappa hantering av arbetstillstånd har fått allvarliga konsekvenser.

Skogkär: Ännu ingen ordning och reda på Migrationsverket

Miljardär har bivit ett skällsord bland socialistiska politiker. Miljardärer beskrivs som utsugare som inte fyller någon ekonomisk funktion – utom möjligen som skattekälla. Men det politikerna främst ogillar med miljardärer och människor som är ekonomiskt oberoende är att de därmed inte är beroende av politikerna.

Ung Vänsters ordförande My Kårlycke tycker inte om miljardärer; miljardärer är överflödiga och deras förmögenheter bör komma de arbetande massorna till del. På så sätt löser Sverige alla problem med arbetslöshet, bostadsbrist och nedskärningar i välfärden, tänker hon sig.

“Privat rikedom för några få har grundat för oändlig offentlig fattigdom för oss alla”, hävdade Nooshi Dadgostar i den senaste partiledardebatten. Foto: Skärmbild från riksdagen.se

Miljardärerna betalar miljarder i skatt.

Skogkär: Sverige behöver fler miljardärer

En vecka före valet 2022 kallade den dåvarande socialdemokratiska regeringen i all hast till presskonferens. Skenande energipriser riskerade att leda till en finansiell kris, löd budskapet. Riksdagen blixtinkallades för att ställa ut kreditgarantier till ett värde av en kvarts miljard. Något stöd betalades aldrig ut. I efterhand framstår allt som en fräck bluff avsedd att skrämma väljarna att sluta upp bakom den sittande regeringen.

Det var en vecka före valet 2022. Den 3 september, en lördag. Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) kallade till <a href="https://www.youtube.com/watch?v=OfHmfe0C4Fo">presskonferens</a> på regeringskansliet. Vid sin sida hade hon finansminister Mikael Damberg. Budskapet var dramatiskt. Sverige stod inför en hotande energikris med skenande elpriser som riskerade att övergå i en finanskris. Orsaken var att Ryssland stoppat gasleveranserna till Tyskland. Vi står inför “en ren krigsvinter”, löd Anderssons ödesmättade budskap.

Magdalena Andersson (S). Foto: Skärmbild från Socialdemoraternas Youtube-kanal.

Politiska överord är en sak, att fabricera ett nationellt, ekonomiskt nödläge är något annat. 