Ryska trupper har under den senaste månaden avancerat uppemot en mil runt den strategiska staden Huljajpole i Zaporizjzjaregionen. Med ny infiltrationstaktik och intensiva drönaranfall hotar Moskva nu att skära av stadens försörjningsvägar – ett genombrott som kan få förödande konsekvenser för Ukrainas hela södra försvarslinje.

Om Huljajpole, en liten men mycket historisk stad i sydöstra Zaporizjzjaregionen, talas det mycket mer sällan än om Donbass. Men striderna vid Huljajpolefronten blir idag en av nyckelfaktorerna som avgör stabiliteten för hela försvarslinjen i södra Ukraina.

Ryska soldater fäster sprängämnen till drönare nära fronten i Ukraina i bilder offentliggjorda den 28 november 2025. Foto: Det ryska försvarsministeriets presstjänst via AP

I skuggan av Pokrovsk sker strategiskt viktiga strider längre söderut längs med fronten i Ukraina

Ukraina: hotas hela den södra fronten av kollaps?

Utan egen flotta vinner Ukraina kriget till sjöss mot en av världens största sjömakter. Med små drönare har Kiev vänt Moskvas blockadförsök till en egen belägring – men attackerna mot oljetanker och exportterminaler drar nu in grannländer i konflikten. Turkiet och Kazakstan protesterar.

Svarta havet har återigen blivit en arena för aktiva stridshandlingar. I centrum för dessa händelser – en ny fas av den maritima konfrontationen mellan Ukraina och Ryssland. Trots avsaknaden av fullvärdiga sjöstridskrafter har Ukraina under de senaste åren visat sin förmåga att radikalt förändra situationen i regionen genom att använda marina drönare och högprecisionsvapen.

Två ukrainska säkerhetsjänstofficerare står framför två Sea Baby-drönare under en demonstration av dem på okänd ort i Ukraina den 17 oktober 2025 Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Rysslands fiasko till sjöss är lätt att glömma bort när världen fokuserar på årslånga strider om orter som någon utanför Ukraina knappt kunde namnen på för några år sedan

Så förstör Ukraina Rysslands skuggflotta och vinner kriget i Svarta havet

Ukrainas presidentkanslis chef har tvingats avgå, vilket internt i det ukrainska politiska livet är som en naturkatastrof. Men hur kan en makthavare som formellt bara vara en tjänsteman och varken valts av folket i ett val eller av parlamentet ha haft sådan enormt inflytande och betydelse?

Andrij Jermaks avgång har blivit en av de mest betydelsefulla politiska händelserna de senaste åren i Ukraina. Denna händelse berör inte bara en enskild befattning, utan själva modellen för statsstyrning som vuxit fram kring president Volodymyr Zelenskyj. Under nästan fem år har Jermak inte bara varit chef för presidentkansliet, utan den huvudsakliga koordinatorn för den politiska, säkerhetsmässiga, diplomatiska och informationsmässiga maktvertikalen. Hans inflytande sträckte sig långt bortom den formella statusen – han var arkitekten bakom systemet för personlig styrning, den centrala figuren genom vilken beslut på nationell nivå fattades.

Fotokollage med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 23 oktober 2025 och hans numera avgångne chef för presidentkansliet Andrij Jermak den 17 april 2025 Foto: AP Photo/Harry Nakos och Ludovic Marin, Pool Photo

Bulletins ukrainske statsvetare reder ut vad det egentligen innebär att president Zelenskyjs närmaste man plötsligt lämnat sin post.

”Staten – det är jag”: vad Andrij Jermaks avgång betyder för Ukraina

Medan världen diskuterar USA:s fredsplan förbises en avgörande fråga: Har Ryssland råd att fortsätta kriget? Mer än hälften av landets regioner har nu budgetunderskott, och militära bonusar till nya soldater skärs ned. Men räcker det för att stoppa Putin?

Den här veckan diskuteras möjligheten att avsluta det nästan fyra år långa fullskaliga kriget i Ukraina aktivt i media. Mycket uppmärksamhet ägnas åt USA:s fredsplan – de så kallade ”28 punkterna”. Huvudfokus i diskussionerna är: kommer Kiev att godta en sådan plan, som i praktiken fryser konflikten men inte innebär en fullständig kapitulation inför Ryssland. Det är kring Ukrainas ställning som de huvudsakliga diskussionerna nu pågår.

Är det snart slutspelat för den ryska krigsmaskinen? Rysslands president Vladimir Putin håller i ett kirgiziskt stränginstrument vid ett besök i Kirgizistans huvudstad Bisjkek den 26 november 2025. Foto: Alexander Kazakov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Finns det en egentlig fredsvilja i Moskva och kommer den i så fall från ett pressat ekonomiskt läge?