Kreml hävdar nu att Sovjetunionen aldrig faktiskt upplöstes och fortfarande existerar. Bakom de absurda påståendena döljer sig en genomtänkt politisk strategi för att undergräva Ukrainas suveränitet och omrama kriget till en intern konflikt snarare än internationell aggression.

Sovjetunionen kollapsade i slutet av 1991. Detta är ett uppenbart historiskt faktum. Åtminstone verkade det så fram till nyligen.

Rysslands flagga vajar framför Sovjetunionens och det ryska tsarrikets imperieflagga vid den ryska energijätten Gazproms huvudkontor i Sankt Petersburg 17 juni 2023. Foto: AP Photo/Dmitri Lovetsky

Statsvetaren Mykyta Trachuk går igenom nya spetsfundigheter från Moskva

Sovjets spöke återuppväcks av Ryssland för att skada Ukraina

Rysslands rekordstora drönarattacker mot Ukraina markerar en ny och mer brutal fas av kriget. Med upp till 355 drönare per natt och överväldigat luftvärn verkar fred allt mer avlägsen.

Under helgen har luftkriget i Ukraina nått en ny nivå. Ryssland har radikalt intensifierat massiva drönarattacker och skickat ett rekordantal drönare mot ukrainska städer: natten till den 25 maj — 298 drönare, och redan dagen efter — 355.

Ukrainsk räddningstjänst släcker branden i ett hus som förstörts av en rysk attack mot byn Marchalivka utanför den ukrainska huvudstaden Kiev söndagen den 25 maj. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Vi analyserar från Kievs horisont en ny fas i Rysslands anfallskrig 

Drönare mot freden: en ny fas av kriget i Ukraina?

Vladimir Putins förslag om en buffertzon på ukrainskt territorium är inget fredsinitiativ – det är en maskerad plan för ytterligare ockupation. Under täckmantel av att skydda ryska regioner från beskjutning förbereder Kreml nya annekteringar och större tryck på Ukraina.

Idén om att skapa en buffertzon på Ukrainas territorium, som Rysslands president Vladimir Putin har lagt fram, utgör en av de mest oroväckande signalerna under de senaste månaderna i det rysk-ukrainska kriget. Kreml förbereder i praktiken, under täckmantel av retorik om att skydda ryska regioner från beskjutning, grunden för att legitimera ytterligare expansion och förstärka det militära trycket på Ukraina. En sådan zon skulle i realiteten innebära ockupation av nya ukrainska territorier under förevändning av deras ”demilitarisering”.

Rysslands president Vladimir Putin besöker en musikskola utanför Sotji måndagen den 19 maj. Foto: Alexander Kazakov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar Moskvas påhitt om buffertzoner

Putins nya diaboliska plan - buffertzon i Ukraina

Trots stora förhoppningar har leveranserna av västerländska stridsflygplan inte förändrat maktbalansen i Ukrainas luftrum. F-16-planen, som skulle vara ”segervapen”, fungerar i praktiken endast som luftförsvarssystem. Svenska Gripen-plan möter samma problem i ett krig där antalet spelar större roll än kvaliteten.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Kiev ihärdigt efterfrågat moderna jaktplan från sina västerländska partner – särskilt F-16 och Gripen. Dessa flygplan sågs som potentiella ”segervapen” som kunde förändra krigets förlopp. Trots leveranser av F-16 har deras inverkan på frontsituationen dock varit begränsad.

En ukrainsk officer står framför ett F-16-plan som nyligen lämnats över till Ukraina av västerländska partnerländer som en del av det första partiet stridsflygplan den 4 augusti 2024. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky  

”Luftslott” och den hårda verkligheten: De västerländska stridsflygplanens roll i Ukrainakriget